Foto: Johan Wessman, News Øresund, flikr

Biståndsdebatten

Bistånd med fokus på de mest utsatta

Sverigedemokraterna vill se ett bistånd med tydligt fokus på fattigdomsbekämpning och att barnens bästa ska få stå i centrum. Utöver det generella humanitära biståndet vill vi satsa 10 miljarder kronor av biståndsbudgeten på flyktinghjälp i olika krisers närområde. Det skriver riksdagsledamoten Julia Kronlid.

 

Att bidra till utveckling, fattigdomsbekämpning och verka för mänskliga rättigheter är djupt förankrat i Sverige och det är något vi ska vara stolta över.

Sverigedemokraterna vill se ett bistånd som skapar förutsättningar för människor i fattigdom och förtryck att förbättra sina levnadsvillkor utifrån deras grundläggande behov i den omedelbara vardagen. Vi vill ha ett tydligt fokus på fattigdomsbekämpning och att barnens bästa ska få stå i centrum. För Sverigedemokraterna är det viktigt att biståndsramen inte understiger 0,7 procent av BNI. I senaste budgeten hade vi en biståndsram på 0,94 procent av BNI, men då räknade vi inte med kostnader för flyktingmottagning i biståndsramen. Sverigedemokraterna anser inte att kostnader för flyktingmottagning bortsett från de som vidarebosätts genom UNHCR ska räknas som bistånd. När det gäller biståndsbudgeten (statsbudgetens utgiftsområde 7: internationellt bistånd) har Sverigedemokraterna de senaste åren legat över regeringens budget, senast med 250 miljoner. Vi anser att i dagens prioriteringar inom biståndet är insatserna för de mest utsatta där de som mest skulle behövas ännu är alltför svaga.

Även om mediabevakningen inte är lika intensiv över flyktingkrisen som 2015 pågår det fortfarande flera kriser runt om i världen. Omfattande kränkningar och ökat våld i delstaten Rakhine i Myanmar har tvingat hundratusentals rohingyer att fly till Bangladesh. Där lever de under eländiga förhållanden och ännu saknas tillräckliga resurser. I Sydsudan som är ett av världens fattigaste länder pågår Afrikas största flyktingkris. I Jemen pågår en av världens största, mest akuta och kanske mest bortglömda kris. I Syrien har över halva befolkningen tvingats på flykt inom och utanför landet. Även om det lugnat ner sig i delar av landet så är stora områden lagda i ruiner och människor är i behov av humanitärt stöd. Samtidigt pågår också en stor svältkatastrof och matkris i delar av Afrika.

Vill satsa 10 miljarder på flyktinghjälp i krisers närområde

Därför vill Sverigedemokraterna utöver det generella humanitära biståndet satsa 10 miljarder kronor av biståndsbudgeten på flyktinghjälp i olika krisers närområde. Som exempel skulle detta kunna räcka till ca 300 000 tält, 1,3 miljoner vinterpaket med bland annat en kamin inför vintern samt 2,7 miljoner nödpaket till familjer genom UNHCR. Vi skulle även kunna bidra med 250 000 skolpaket, 600 000 välkommen till världen-paket, 1,2 miljoner svältkatastrofpaket, 800 000 flyktpaket till barn, 500 000 paket med vätskeersättning och lika många paket med nötkräm genom UNICEF. Utöver detta skulle vi satsa 3,5 miljarder på långsiktig flyktinghjälp till bland annat infrastruktur och utbildning för vuxna.

I konflikter och andra kriser som torka och svält drabbas barn väldigt hårt. Ett litet barns utveckling kan skadas permanent av svält och varje insats kan både rädda barnets liv och bidra till en normal utveckling. Här vill Sverigedemokraterna vara med och göra skillnad för de mest utsatta barnen. Genom Sverigedemokraternas biståndspolitik skulle vi kunna hjälpa många fler flyktingar och svältdrabbade barn än vad dagens regering gör samtidigt som vi kan föra en ansvarsfull och hållbar migrationspolitisk i Sverige och återupprätta välfärden.

Återuppbyggnad för återinvandring

Ett annat viktigt område inom biståndet för Sverigedemokraterna är att bidra till återuppbyggnad. Under tusentals år har olika minoriteter i Irak – däribland kristna – bebott Nineveslätten i forntida assyriska riket. De senaste åren har antalet boende i området minskat drastiskt till följd av det försämrade säkerhetsläget i Irak och Kurdistan. När terrororganisation Islamiska Staten (IS) tog kontroll över området fördrev och mördade de ett stort antal människor, tog över deras tillgångar och förstörde deras hus, kyrkor och infrastruktur. Tusentals år gamla och ovärderliga kulturskatter förstördes. IS har nu fördrivits från området men stora områden är lagda i ruiner. Trots detta vill många människor flytta tillbaka till sina hem och försöka bygga upp ett liv igen. Hus, kyrkor, sjukhus, skolor, vägar, elektricitet och det mesta av infrastruktur behöver dock återuppbyggas. Vi föreslår därför att satsningar på återuppbyggnad av Nineveslätten samt andra områden som förstörts i krig är något som ska prioriteras högre inom biståndet. Vi menar även att biståndsmedel på andra sätt ska kunna stödja en frivillig återvandring. Det kan till exempel handla om stöd för att starta företag, en trygg skolgång för barn eller andra åtgärder som bidrar till ett ordnat mottagande vid återvandringen.

I det långsiktiga biståndet menar vi att det är av stor vikt att bidra till att stärka civilsamhället och att biståndet i största möjliga mån ska gå till de mest utsatta. I de minst utvecklade länderna är ofta kvinnor en extra utsatt grupp och ett hinder för utveckling kan vara brist på vatten och sanitet. Inte sällan får kvinnorna ägna en stor del av dagen åt att hämta vatten åt familjen och brist på sanitet kan hindra flickor att vilja gå till skolan. För att skapa bättre förutsättningar för tillgång till livsmedel är också jordbruksutveckling – som även bidrar till bättre motståndskraft vid torka – en viktig faktor. Ett ansvarsfullt bruk av regnskogen kan också bidra till ett bättre klimat och skydda flera djurarter. Vi ser även med stort allvar på nedskräpningen och förstörelsen av havet. Internationella satsningar måste göras för att åtgärda detta så att miljön för både människor och djur kan räddas.