Den 28 februari attackerade Israel och USA Iran och startade med det en konflikt som sänt chockvågor över Mellanöstern och resten av världen. I en serie krönikor förtäljer våra korrespondenter hur kriget har emottagits i länder runt om i världen. Ida Ramberg är FUF:s korrespondent i Colombia våren 2026.
Bland de colombianska bergen ljuder salsan precis som vanligt. Samtidigt rasar ett krig mellan kärnvapenmakter på andra sidan Atlanten. Många colombianer ser nästan förvånade ut när jag frågar om utvecklingen i Mellanöstern, som om de knappt hört talas om att världen (enligt vissa åtminstone) står på randen till ett tredje världskrig.
– Vi är vana, sa en kvinna i tjugoårsåldern och ryckte på axlarna när jag frågade om hon var orolig för ett världskrig
Många i Colombia orkar helt enkelt inte bry sig om vad som händer långt bort när landet har nog med egna problem. Jag undrar om årtionden av våld i landet både har skapat en stark resiliens men även sått ett frö av utmattning.
Om så är fallet verkar detta åtminstone inte ha slagit rot hos landets president Gustavo Petro. På X uppmanar han USA:s president Donald Trump att få ett slut på den väpnade konflikten i Iran, och trycker på vikten av internationell rätt. Han säger att ”vi är beredda att göra allt som står i vår makt för att uppnå fred i Karibien, i mitt land och i Mellanöstern”
Frågan är om Petro börjar oroa sig för att Colombia ska bli nästa bricka i Trumps utrikespolitiska dominospel. Gripandet av grannlandets president Nicolás Maduro är fortfarande färskt i minnet och trots att tonläget mellan Trump och Petro mjuknade efter ett möte i Washington i februari, är relationen frostig. I december varnade Trump för att Colombia kunde stå näst på tur för en ”militär intervention”, helt enkelt för att han ”har hört att Colombia producerar kokain”. Både Venezuela och nu Iran verkar ha gett Petro ett kvitto på att Trumps hot kan vara mer än tom retorik. Jag undrar om Petro har börjat ta melatonin om kvällarna.
Medan kriget fortgår i Mellanöstern och många här inte verkar reagera starkare än en axelryckning, misstänker jag att Petro kommer fortsätta ta till det numera trubbiga vapnet som kallas internationell rätt, i hopp om att en sådan markering ska hålla Colombia borta från Trumps dominospel.
”Vi är vana.”
Jag hoppas att salsan kan fortsätta eka bland de colombianska bergen.