Drygt två decennier sedan Liberias andra inbördeskrig avslutades har landet gjort stora framsteg inom ekonomisk tillväxt och demokrati. I centrum hittar vi en driven, ung generation som gör allt för att freden ska bevaras i landet – bland annat genom jordbruk.
– Den unga generationen bär det fulla ansvaret för Liberias framtid. Många av dagens problem kan vi lösa om vi utnyttjar jordbrukets potential, berättar Aaron PF Ballah, programchef på civilsamhällesorganisationen UYPASD.
Övergången från väpnad konflikt till långvarig fred är en av de svåraste utmaningarna ett land kan möta. Mellan 1989 och 2003 hann både ett första och andra inbördeskrig utspela sig i Liberia med allvarliga konsekvenser. Drygt 250 000 personer – 8 procent av befolkningen – miste livet, ytterligare 800 000 flydde landet, och med stora skador på infrastrukturen sjönk den genomsnittliga inkomsten till en åttondel av nivån innan krigen.
Trots konsekvenserna av inbördeskrigen har landet de senaste 21 åren tagit sig an flera av de utmaningar som ofta förekommer inom fredsbyggande – och mer därtill. I dag är Liberia en av Afrikas stabilaste demokratier och landet var även först på hela kontinenten med att rösta fram en kvinnlig president.
Ett sätt att skapa ekonomisk självständighet för både individer och landet i helhet är att involvera den unga generationen i så stor utsträckning som möjligt. Detta uppmärksammas inte minst av Aaron PF Ballah, programchef för den ideella civilsamhällesorganisationen United Youth for Peace and Sustainable Development (UYPASD). Organisationen arbetar med bland annat jordbruksprojekt i den nordliga provinsen Lofa.
– Före inbördeskriget var Lofa känt som landets kornbod. Sedan kriget har regionen haft svårt att återta den positionen, men jag har goda förhoppningar att vi kan göra det igen och till och med bättre än sist, berättar han.
Ett utökat fokus på odling är ett sätt för Liberia att minska det importberoende som råder i landet i dag. 80 procent av Liberias stapelföda – däribland ris – kommer för tillfället från utlandet, visade nyligen en rapport från Afrikanska unionen. Med en högst osäker marknad, inte minst till följd av kriget i Ukraina, finns därför klara fördelar med att utöka den inhemska produktionen.
Aaron Ballah har forskat på utvecklingen i Indien – ett land som tidigare hade problem med matbrist. Genom att lägga stora resurser på att effektivisera och utveckla landets jordbruk kunde Indien gå från att vara beroende av matimporter till att numera även exportera till andra länder.
– Liberia kan gå i precis samma riktning. Vi har yta, vi har jord, och vi har både låg- och högland.
I UYPASD:s arbete ingår bland annat att bearbeta landytor för att sedan plantera och skörda olika grödor, däribland ris, ingefära, peppar och eddoes – en populär rotfrukt som är vanligt förekommande i det västafrikanska köket. UYPASD:s initiativ har bemötts väl lokalt men saknar för tillfället det internationella stöd som krävs för att utföra projekten på storskalig nivå.
– Liberia har Västafrikas bästa jordbruksland. Genom att investera i dessa projekt kan vi generera mycket mer [resurser och pengar]. Det är på så sätt det vi gör är hållbart.
Sedan 1990 har den odlingsbara marken i Liberia dubblerats till drygt 20 procent, och med både ett gynnsamt klimat och mark med goda förutsättningar för odling av bland annat grönsaker och frukt finns möjlighet att utöka landets jordbruk. Aaron Ballah pekar specifikt ut Sverige som vägledare. Sedan det andra inbördeskrigets slut i Liberia har Sveriges biståndsmyndighet Sida stöttat projekt som ökat landets risproduktion, Liberias viktigaste matprodukt, där både kunskap och kompensation för omställningen ingick.
– Om du besöker de lågland där de Sida-finansierade projekten arbetade ser du att risodlingarna fortsätter användas som försörjningskälla för jordbrukarna och deras familjer. Och från det kan de skicka sina barn till skolan.
Trots att endast två årtionden har gått sedan krigets slut har Liberia nått stora framsteg, bland annat genom ökad inkomst per capita och genom stärkta demokratiska institutioner, inte minst genom stora resurser på skolor. Men vägen är lång, och många steg återstår, något som Aaron Ballah tydligt markerar med exempel på den fortsatt utbredda fattigdomen, korruption och en ökande arbetslöshet bland unga. Det är just därför han ser enorm potential med jordbruksprojekten, som han kallar “fredsbyggande genom jordbruk”.
– För att bevara fred måste det finnas mat på bordet och tak över huvudet. Genom att sätta unga i centrum för våra projekt kan de också bidra till utvecklingen och det är på så sätt våra projekt gör skillnad.
Aaron Ballah är tydlig med att potentialen finns för Liberia att utöka sitt fokus på jordbruksfronten – allt som saknas är finansiellt stöd för att starta projekten. Att internationella aktörer samarbetar med lokala aktörer är essentiellt, så att de möter lokala behov, och för att långsiktigt skapa det ekonomiska oberoende Aaron Ballah har höga förhoppningar om. Och oavsett var UYPASD än kan hjälpa till i framtiden – inom odlingsprojekt, kunskapsspridande om demokrati på skolor eller något annat – är en sak säker: Aaron Ballah, och så många andra unga i Liberia kommer vara där, vartenda steg på vägen.
– Vi kan inte ändra historieböckerna, vi kan inte ändra det förflutna. Men tillsammans kan vi göra framtiden bättre.