På Österrikes gator demonstreras det mot högerextremism och det skandalomsusade EU-kritiska partiet Freiheitliche Partei Österreichs (FPÖ). Med 30 procent av väljarstödet är FPÖ enligt opinionsmätningar det största partiet inför landets stundande parlamentsval. Om FPÖ kommer till makten kan det innebära stora förändringar för Österrike, EU och det europeiska biståndet till Ukraina – som partiet vill stoppa.
Tusentals österrikare har sedan januari protesterat på landets gator mot högerextremismens framfart i Tyskland och Österrike. Protesterna organiseras av olika civilsamhällesorganisationer, fackföreningar, politiska grupperingar och företrädare för religiösa samfund – däribland klimatrörelsen Fridays for Future och organisationen Omas gegen Rechts (mor- och farmödrar mot högern). Med slagorden “försvara demokratin!” demonstrerar folkmassorna mot rasism, främlingsfientlighet, högerextremism — och mot FPÖ.
Den utlösande faktorn till protesterna var avslöjandet av ett hemligt möte i november där bland andra representanter för det tyska nationalistiska partiet Alternative für Deutschland, AfD, och den högerextrema österrikiska profilen Martin Sellner deltog. Martin Sellner ses av många som den europeiska högerextremismens ansikte utåt.
På mötet diskuterades möjligheten att verkställa massdeportationer av miljontals människor från Tyskland – däribland invandrare, asylsökande och tyska medborgare med utländsk härkomst – som enligt mötesdeltagarna inte bedöms ha integrerats tillräckligt väl.
Demonstrationerna i Österrike väntas fortsätta under våren. Högljudda röster höjs mot landets motsvarighet till AfD, Freiheitliche Partei Österreichs, som har goda chanser att bli det största partiet i sensommarens parlamentsval. Vid den senaste demonstrationen in Wien den 23 mars talade representanter från bland annat Fridays for Future och menade att “det inte borde få bildas koalitioner med högerextremister” — syftandes på FPÖ och dess partiledare Herbert Kickl.
Men varför kritiseras FPÖ så ofta just nu? Och vad står egentligen partiet för?
2024 är ett intensivt år inom den österrikiska politiken: EU-val i juni, sedan parlamentsval efter sommaren. Likt AfD:s framgångar i Tyskland har stödet för systerpartiet FPÖ vuxit allt mer. I dag leder partiet i opinionsundersökningarna — ungefär 30 procent av de tillfrågade skulle rösta på FPÖ om det vore val nästa söndag.
Tobias Micko, 24, kommer från Wien och är insatt i inrikespolitiken.
– Jag tror att många människors missnöje med de etablerade politiska partiernas agerande under finanskrisen 2008, därefter flyktingkrisen 2015 och sedan coronapandemin har gjort att fler vänder sig till högerpopulistiska partier. Även avsaknaden av starka vänsterpopulistiska ledare i svåra tider har lett till dagens opinionssiffror, säger han.
Varför så många protesterar mot en eventuell regeringskoalition innehållandes FPÖ är delvis för att partiet tidigare suttit i regering i Österrike. Senast 2017 till 2019 regerade partiet tillsammans med konservativa Österreichische Volkspartei (ÖVP). Då slutade det i ett fiasko.
Regeringen kollapsade på grund av den så kallade “Ibizaaffären” – då FPÖ:s dåvarande partiledare Heinz-Christian Strache filmades i en lyxvilla på Ibiza när han pratade med en kvinna som sade sig vara släkt med en rysk oligark. När hon uttryckte intresse för att köpa upp delar av landets största tabloidtidning erbjöd partiledaren tillika vicekanslern lukrativa offentliga upphandlingar i gengäld mot att tidningen skulle hjälpa FPÖ i deras kommande valkampanj.
Skandalen ledde till Heinz-Christian Straches avgång och ett stort förtroendetapp för FPÖ, men sedan 2019 har partiets popularitet sakta men säkert ökat igen.
FPÖ skeptiska mot EU:s stöd till Ukraina och migration
Under coronapandemin kritiserade FPÖ restriktionerna i Österrike och var skeptiska mot covidvaccinen, något som gav medhåll i opinionsundersökningarna.
Partiet har en kritisk inställning till EU och specifikt det europeiska biståndet till Ukraina. Partiledaren Herbert Kickl hävdar att Österrikes stöd till det krigshärjade landet bryter mot Österrikes konstitutionella militära neutralitet, och han protesterade med resten av sitt parti när Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade via länk i parlamentet i Wien. Under talet, då presidenten vittnade om de krigsförbrytelser Ryssland begått i Ukraina, lämnade FPÖ:s representanter salen hållandes skyltar med orden “plats för fred” och “plats för neutralitet” på.
Herbert Kickl kallar sanktionerna mot Ryssland för skadliga och motsätter sig också Ukrainas status som EU-kandidat. Att partiet har nära kopplingar till Ryssland och slöt ett “vänskapsavtal” med Vladimir Putins parti Enade Ryssland 2016 är ingen hemlighet. Även om FPÖ själva hävdar att kontraktet löpt ut anklagas partiet för att ha lämnat in upp emot 30 Rysslandsvänliga motioner till parlamentet sedan den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022.
— Freiheitliche Partei Österreichs är definitivt djupt involverat med ryssarna, säger Tobias Micko.
Men den fråga som kanske tydligast profilerar FPÖ är migrationsfrågan, likt många andra högerpopulistiska partier i Europa. Förslaget om så kallad återvandring har inte bara framhävts av högerprofilen Martin Sellner, som deltog på det kontroversiella mötet med Alternative für Deutschlands representanter, utan även av FPÖ.
2023 hade Österrike det största antalet asylansökningar på nästan 70 år – betydligt fler än under migrationskrisen 2015. Herbert Kickl och FPÖ vill därför göra Österrike till en “fästning” med stängda gränser och inte acceptera några fler ansökningar om asyl, vilket skulle strida mot FN:s flyktingkonvention. Partiet och dess ungdomsförbund har även spridit konspirationsteorin om att ett befolkningsutbyte pågår och att den österrikiska “inhemska” befolkningen är hotad.
Många av de protesterande på Österrikes gator menar därför att FPÖ:s migrationspolitik och deras uttalanden i frågan liknar de förslag som yttrades på det hemliga högerextrema mötet i Tyskland.
Att partiet 1956 grundades av tidigare SS-officerare och att Herbert Kickl använt sig av kontroversiella och nazistiskt betingade begrepp förstärker denna bild hos demonstranterna. Han har exempelvis utnämnt sig själv som landets framtida “Volkskanzler”, ett begrepp som myntades i Nazityskland 1933 för att benämna Adolf Hitler. Till och med ÖVP:s partiledare tillika Österrikes förbundskansler Karl Nehammer, en av FPÖ:s tidigare samarbetspartners, benämner Herbert Kickl som högerextrem.
Herbert Kickl den populäraste partiledaren inför valet
Trots kontroverser är partiet det största i opinionsmätningarna med god marginal, och Herbert Kickl är den populäraste kandidaten för posten som förbundskansler.
— Jag tror att FPÖ har en god chans att bli det största partiet i valet, men de kommer inte kunna komma till makten utan ett samarbete med ÖVP, säger Tobias Micko.
Att konservativa Österreichische Volkspartei (ÖVP) återigen skulle vända sig till FPÖ för att bilda en koalitionsregering anser nu många är troligt, trots Karl Nehammers uttalanden om Herbert Kickl. ÖVP har ett lågt stöd i opinionen och deras nuvarande koalition med miljöpartiet Die Grünen skrapar ihop ynka 30 procent — långt ifrån de 52 procent de fick tillsammans valet 2019. Men vad skulle det betyda för Österrike, och Europa, om FPÖ kommer till makten igen?
— Om partiet kommer till makten igen kommer det vara annorlunda än förra gången, då de nu har övertaget gentemot ÖVP. De kommer att få igenom fler av sina förslag, säger Tobias Micko.
Han tror att FPÖ kommer att göra sin röst hörd inom EU och kommer att arbeta emot exempelvis hårdare miljölagstiftningar. Att partiet kommer ansluta sig till den växande falang inom EU som vill ha en betydligt stramare invandring och ge mindre bistånd till Ukraina råder det inga tvivel om.
Partiledaren Herbert Kickl har vid upprepade tillfällen prisat Viktor Orbáns ledarskap och den politiska utvecklingen i grannlandet Ungern, som inte längre kan klassas som en fullvärdig demokrati enligt EU. Han menar att den ungerska premiärministern bör vara en “förebild för många i Europa”.
— Jag tror att Herbert Kickl kommer att förändra underrättelsetjänstens roll och övervaka samhället och politiska motståndare mer — likt vad Orbán gör i Ungern, säger Tobias Micko.
Ett exempel på detta var, enligt Tobias Micko, den så kallade BVT-affären, som uppdagades 2018 då Herbert Kickl var inrikesminister. Då genomförde ekobrottsmyndigheten, som lydde under en FPÖ-partikamrat till Herbert Kickl, en razzia i terrorbekämpningsmyndighetens lokaler och hemma hos flera av myndighetens anställda. Mängder med dokument om högerextrema profiler som granskades av terrorbekämpningsmyndigheten beslagtogs. Därför spekulerades det om att FPÖ ville förhindra eventuella läckor om högerextrema kopplingar till partiet genom att beslagta dokumenten.
— Det har lett till ett förstört förtroende för våra gemensamma demokratiska institutioner, vilket försätter dem i stor fara, säger Tobias Micko.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se