I slutet av mars antog Ugandas parlament ett lagförslag med hårdare straff för hbtqi-personer. Efter att utrymmet för hbtqi-personer ökat under de senaste åren har läget hastigt förvärrats och aktivister är oroliga för hur framtiden ser ut om presidenten väljer att godkänna lagförslaget.
– Jag kände att mina ansträngningar och andra HBTQI-personer och människorättsförsvarares insatser gick upp i lågor, säger Maltose, programansvarig vid LGTBQI Voices Uganda till Utvecklingsmagasinet.
Maltose, som egentligen heter något annat, är aktivist och programansvarig för LGBTQI Voices Uganda. Han har noga följt parlamentsförhandlingarna kring lagförslaget och presidentens ställningstagande. När lagförslaget röstades igenom i parlamentet satt han fastklistrad vid teven och en känsla av osäkerhet och en orolig framtid växte inom honom.
– Jag skickade omedelbart ut ett meddelande i vår gruppchatt där jag uppmuntrade medlemmarna att hålla sig lugna, inte tappa hoppet och att hålla sig i säkerhet tills vi räknat ut nästa steg, berättar Maltose för Utvecklingsmagasinet.
Presidenten skickar tillbaka lagförslaget för ändringar
Homosexualitet är redan straffbart med livstids fängelse i Uganda, enligt lagar från kolonialtiden – men det anses inte räcka. I slutet av mars i år antog landets parlament den första versionen av det strikta lagförslag som bland annat föreslog att göra det olagligt att identifiera sig som hbtqi-person eller andra ”sexualiteter eller könsidentiteter som går emot de binära kategorierna manligt och kvinnligt”. För att lagen ska kunna träda i kraft måste den dock godkännas av president Yoweri Museveni.
I slutet av april tillkännagav presidenten i ett uttalande att han hade beslutat att inte skriva under lagförslaget. I stället skickades det tillbaka till nationalförsamlingen ”med förslag på förbättringar”. Presidentens talesman, Sandor Walusimbi, meddelade i samband med uttalandet att presidenten däremot inte har några invändningar mot de hårdare bestraffningarna som lagförslaget innebär. I början av maj godkändes lagförslaget på nytt efter att det hade reviderats – och nu är det tillbaka på presidentens bord.
Aktivister reagerar på det historiskt strikta lagförslaget
I det reviderade lagförslaget togs bland annat klausulen som kriminaliserar alla som identifierar sig som hbtqi-personer bort. Även skyldigheten för vänner, familj och medlemmar i samhället att rapportera individer i samkönade relationer till myndigheterna ändrades till att endast kräva anmälan när ett barn är inblandat. Trots ändringarna behåller lagförslaget de flesta av de hårdaste bestraffningarna från den lagstiftning som antogs i mars. Lagförslaget gör det bland annat olagligt att ”främja” homosexualitet och ”anstifta” till samkönat sex samt att stötta hbtq-rättigheter. Den som bryter mot lagen riskerar mångårigt fängelsestraff – eller i värsta fall dödsstraff. Flera människorättsaktivister i landet varnar nu för att våldet mot homosexuella riskerar att öka ytterligare och att Uganda även kan utvecklas till ett angivarsamhälle.
Maltose betonar att ett godkännande av lagen skulle drabba personer och organisationer som arbetar för hbtq-rättigheter i Uganda på många sätt. Bland annat tvingas organisationer likt LGBTQI Voices att stänga ned program, i vissa fall blir organisationerna helt förbjudna, kränkningar av mänskliga rättigheter riskerar att öka, hbtq-medlemmar kan arresteras eller till och med dödas, och utrymmet för att arbeta för hbtq-frågor kommer krympa i takt med att otryggheten för civilsamhällesarbetare ökar. Även problemen med mental ohälsa hos hbtqi-personer och aktivister riskerar att öka till följd av eskaleringen av övergrepp och rädsla på grund av bristande säkerhet, enligt Maltose.
Ett lagförslag som ska skydda traditionella värderingar – eller?
Anhängare av den hårda lagstiftningen säger att den behövs för att straffa ett bredare spektrum av hbtqi-aktiviteter, som de säger hotar landets traditionella värderingar. Medan lagen har väckt internationellt fördömande heter det från ugandiskt håll att landet måste ”stå emot arrogant beteende av andra samhällen som vill pådyvla (dem) detta utländska beteende”. Retorik om att homosexualitet skulle vara ett problem importerat och påtvingat från väst är något även presidenten använder sig av, senast i samband med sitt uttalande om lagförslaget.
– Europa är förlorat. Så de vill också att vi ska gå vilse, säger presidenten i en video som publicerats av den nationella nyhetskanalen UBC.
Att lagförslaget skulle handla om att försvara traditionella afrikanska värderingar finns det dock invändningar mot. DN:s korrespondent Erik Esbjörnsson skriver till exempel att det istället förhåller sig precis tvärtom – att homofobin är en kolonial import, mer specifikt från det puritanska viktorianska Storbritannien under kapplöpningen om Afrika vid 1800-talets slut. Även Maltose menar att det är västvärldens inflytande, genom karismatiska höger-evangelister, som har lett till att homofobin i landet är så pass utbredd som den är i dag.
Tillbakadragande av internationell finansiering kan påverka presidentens beslut
Ugandas president har under många år motarbetat hbtq-personers rättigheter, men har samtidigt länge velat tona ned frågan för att hålla sig väl med biståndsgivare och investerare från väst, rapporterar bland annat Al Jazeera. Faktum är att efter 2014 – då Uganda antog ”Kill the Gays Bill” som den kom att kallas lokalt – blev landets rykte på den internationella arenan lidande. Detta gjorde att Ugandas författningsdomstol senare ogiltigförklarade lagen efter repressalier från bland andra USA och Storbritannien och att Världsbanken drog tillbaka ett lån på 90 miljoner dollar. Det är flera som tror att liknande faktorer kan komma att påverka presidentens val även denna gång, bland annat Sveriges Radios korrespondent Richard Myrenberg.
– President Yoweri Museveni kan använda sitt veto och bibehålla relationerna till många västländer, eller ratificera lagen och riskera att förlora bistånd, säger han till Ekot.
Maltose bedömer att om påtryckningarna är tillräckligt stora från de delar av internationella samfundet som finansierar en stor del av landets inhemska budget, så kan presidenten välja att avslå lagen. Han ser det dock som högst osannolikt.
– Det är tydligt att presidenten ogillar hbtq-gemenskapen, det har han öppet sagt, och jag tror verkligen att han menar sina ord, säger Maltose.
I takt med att landets hbtqi-rättigheter inskränks berättar Maltose om hur han ser att utvecklingen ska kunna vända. Han förväntar sig se en ökning av opinionsbildningskampanjer från aktivister baserade i väst och internationella organisationer. Han hoppas på ökade anslag till program som stödjer hbtq-aktiviteter och minskande investeringar från västerländska länder till Uganda. Han föreställer sig att en massiv utvandring av människorättsförsvarare kan komma att utlösa ansträngningar från internationella organisationer för att hjälpa aktivister med säkra passager till andra länder och snabb tillgång till visum.
– Personligen tänker jag ge mig ut på en världsomspännande turné, om finansieringen tillåter, för att få stöd från det internationella samfundet för att stoppa detta lagförslag, avslutar han.