Tusentals människor från urfolken har samlats i Brasilia för att protestera mot flera lagförslag, bland annat den så kallade 'dödskombinationen' – som skulle öppna upp urfolkens mark för kommersiell gruvdrift. Samtidigt menar president Jair Bolsonaro att ökad gruvdrift på urfolkens territorier är nödvändigt för landets välmående och utveckling sedan Ryssland stoppat sin export av konstgödsel.
I början av april marscherade tusentals människor – antagligen så många som sex tusen personer – från urfolken i Brasilien på huvudstaden Brasilias gator. Anledningen var president Jair Bolsonaros föreslagna lagstiftning som skulle öppna urfolkens skyddade mark för kommersiell gruvdrift, jordbruk och oljeprospektering. Protesterna var också en del av en årlig tio dagar lång demonstration som kallas för ’Free Land Camp’ – som görs för att kräva skydd av urfolkens mark och rättigheter.
Bolsonaros föreslagna lagstiftning, närmre bestämt fem miljörelaterade lagförslag som nu behandlas av Brasiliens kongress, kallas av aktivister för en ”dödskombination”. Om förslagen godkänns skulle de ge grönt ljus för kommersiell gruvdrift på urfolkets territorier och äventyra tiotusentals människors markrättigheter. Dessutom skulle de luckra upp miljölicenskrav och stärka landgrabbers och illegala skogshuggare i Amazonas, enligt Amazon Watch. Avskogningen har redan skjutit i höjden under Bolsonaros presidentskap och företrädare för bland annat Yanomami-folket varnar för vågen av illegala guldgruvearbetare som hotar deras land, förstör skogen och förorenar floder. ”Dödskombinationen” kan komma att göra de nu illegala ockupationerna lagliga.
Mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina och det faktum att Ryssland inte längre exporterar gödningsmedel till Brasilien, har president Bolsonaro också använt sig av sagda kris för att försöka snabba upp antagandet av lagstiftningen. För landets bästa, menar Bolsonaro, måste man nu öppna upp urfolkens mark för utvinning av kaliumklorid, som är en vanlig komponent i gödningsmedel. Andra menar att detta är ett falskt narrativ som Bolsonaro använder för att driva sin egen agenda eftersom experter menar att endast elva procent av kaliumkloridreserverna finns i ursprungsreservat. Presidenten har tidigare sagt att urbefolkningen har för mycket mark, vilket stannar upp utvecklingen av landet, och han har lovat att inte erkänna en tum mer av reservationsmarker. Miljörättskämpar, å sin sida, menar att reservaten räddar regnskogen från förstörelse.
Framtiden i Amazonas fortsatt osäker
Den sittande presidenten rekommenderade en omröstning redan i början av mars. Eftersom det är valår i landet i år har gruppledare i kongressens underhus ännu inte gått med på att påskynda omröstningen av oro för att förarga väljarna. Lagförslagen är onekligen en het politisk fråga i Brasilien just nu. Landets före detta president Luiz Inácio Lula da Silva, som återigen kandiderar till presidentposten, har inför höstens val lovat att helt stoppa illegal gruvdrift i Amazonas och erkänna urfolkens markanspråk. Lula Da Silva deltog själv i ’Free Land Camp’ och uttalade sig där om att allt som denna regering beslutat mot urfolkens rättigheter omedelbart måste upphävas, enligt Al Jazeera.
Lagförslagen är alltså fortfarande under arbete och framtiden för urfolkens territorier är oklar. Medan den så kallade ”dödskombinationen” är under beaktande fortsätter urfolkssamhällen, aktivister och miljörättsorganisationer att kämpa mot vad de menar vore förödande för Amazonas och de människor som bor där.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se