De spanska haven har en hög koncentration av så kallade hotspots för biologisk mångfald, vilket gör ekosystemen extra sårbara för utomstående inverkan. Foto: Rasande tyskar. Källa: Flickr.

FUF-korrespondenterna, Intervju

Ny plastlag i Spanien kritiseras av marinbiolog

Studier visar på oroväckande halter av plast i de djupa havsområdena runt den spanska kusten. En ny spansk lagstiftning ska implementeras för att minska användandet av plast, men den får kritik för att vara felriktad och otillräcklig.

I september röstade spanska kongressen igenom lagstiftningen för att påverka landets plastkonsumtion. Målet med lagen är att minska plastförbrukningen och beskatta produktion och import av icke-återvinningsbara plastförpackningar från andra EU-länder, skriver El Pais. Lagen är en åtgärd för att följa EU:s direktiv om engångsplast.

Men den nya lagstiftningen förbiser nedskräpning i haven, menar Pilar Marin, marinbiolog på intresseorganisationen Oceana. Spanien som ett havsomslutet land har ett ansvar att lägga ribban högre än EU:s minimikrav, menar hon. 

– Det behövs tydliga och mer ambitiösa mål, särskilt när det gäller plastprodukter som forskningen visar ofta hamnar i havet. Lagen ska inte bara vara en avsiktsförklaring utan ett robust verktyg för att hantera plastfrågan, både i land och i havsmiljöer, säger Pilar Marin.

Enligt Oceana har den nya lagstiftningen flera svagheter. Först och främst är den nuvarande lagtexten kopierad från EU-direktivet och använder mjuka formuleringar för att undvika att implementera bindande beslut. Dessutom är nedskräpningen i havet inte tillräckligt betonat i det nya lagförslaget. Pilar Marin påstår att det beror på att lagstiftningen är en uppdatering av en gammal lagstiftning som fokuserar på plastnedskräpning på land. Hon menar även att de mest akuta behoven har nedvattnats i processen, vilket orsakat att rigida åtgärder inte riktas mot de främsta föroreningsprodukterna, som exempelvis våtservetter.

EU-sanktioner för bristfällig avfallshantering

Den senaste statistiken från 2018 visar att endast 35 procent av kommunalt avfall återvinns i Spanien. På grund av detta kom landet att bli föremål för EU-sanktioner samma år, enligt EU kommissionens Early warning report 2018. Sedan dess har situationen förvärrats, menar Pilar Marin.

Spanien dumpar upp till 126 ton avfall om dagen i havet, enligt Oceana. 2018 sopsorterade 91.7 procent av hushållen i Madrid, skriver El Pais i en artikel från samma år, men sopsorteringen blir verkningslös eftersom den inte stöttas av en effektiv avfallspolitik. Mycket av det avfall som sorteras i hushållen slutar upp i samma landmassor. En rapport som publicerades 2011 i forskningsjournalen Marine Bulletin menar att Spanien behöver ett avfallshanteringssystem som omfattar en effektivare klassificering av plastavfall för att kunna bemöta problematiken.

Mängden avfall som hamnar i havet tros delvis bero på att var tredje spanjor är bosatt vid kusten, delvis på att landet har en omfattande turistindustri, skriver Oceana. Innan coronapandemin var Spanien världens näst mest besökta turistresemål, och fyra av fem besökare söker sig till kusten. Flera studier pekar på kustturism som en av de främsta orsakerna till nedskräpning. Spanien är en av EU:s ledande havsekonomier och är beroende av både fisk och kustturism. Dessa industrier kan komma att påverkas negativt av nedskräpning i havet.

Marina ekosystem skadas

Nedskräpning i haven får allvarliga effekter för marina ekosystem. Spaniens yta består av dubbelt så mycket hav som land. Kuststräckan är till 92.4 procent omgivet av vatten med ett snittdjup på ca 3 013 meter. De djupa haven som omger landet fungerar som en samlingspunkt för plastprodukter.

De spanska haven har en hög koncentration av så kallade hotspots för biologisk mångfald, vilket gör ekosystemen extra sårbara för utomstående inverkan, enligt en rapport från Oceana

Plastnedskräpningen är speciellt problematiskt i djupa hav eftersom brist på solljus och låga temperaturer saktar ner nedbrytningsprocessen. Det gör att plastprodukterna förblir i ekosystemen längre. Foto: Christian. Källa: Flickr.

Enligt Marin Bulletin har flera studier hittat höga nivåer av mikroplast i ett flertal fiskarter. Studierna har gett varierande utslag, men omkring 40 till 80 procent av fisken som undersökts har innehållit mikroplaster. Siffrorna varierar något beroende på fiskart och varifrån provtagningen har gjorts.

– Det verkar som att utökningen av lagstiftningen endast appliceras på land, men ingen tar ansvar för vad som sker i djupa havsområden. Vi har forskat i många område i Europa och bortom och kan bekräfta att även dit det mänskliga ögat inte nått har skräpet redan kommit, säger Pilar Marin.

Plastförbrukningen ökar globalt

I kölvattnet av klimatkonferensen COP26 presenterade FN rapporten From pollution to Solution som slår fast att att den globala plastförbrukningen fortsätter att öka. Upp till 80 procent av den globala havsnedskräpningen tros vara plastprodukter och 94 procent av den plast som dumpas i haven hamnar slutligen på havsbotten, visar en rapport om marin nedskräpningen i Spanien.

Nedbrytning av plast
När plast bryts ner i marina miljöer överförs mikroplast, såväl som syntetiska och cellulosahaltiga mikrofiber, giftiga kemikalier, metaller och mikroföroreningar till vattnet. Upptag av mikroplaster orsakar bestående förändring och skada hos det marina livet. Det förs även vidare i matkedjan, men exakt hur människokroppen påverkas av mikroplast är fortfarande okänt.

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: