Den sjunde december jublade HBTQ-personer när Chiles parlament efter en fyra års lång process till slut röstade för en legalisering av samkönade äktenskap. Därmed sällade sig Chile till de nu 31 länderna där människor av samma kön tillåts gifta sig med varandra.
Startskottet för debatten kring samkönade äktenskap i Chile kom i september 2010, när det homosexuella paret César Peralta och Hans Arias bad parlamentet om tillstånd att gifta sig – medvetna om att deras begäran sannolikt skulle avslås. Med stöd av HBTQ-rättsrörelsen Movilh använde paret avslaget som bränsle för att dra igång en kamp med målet att legalisera samkönade äktenskap. Det dröjde dock ända till 2017 innan den dåvarande presidenten Michelle Bachelet presenterade ett lagförslag som skulle möjliggöra giftermål även för par av samma kön.
Lagförslaget skapade ett kortlivat momentum som förlorades när den konservative Sebastían Piñera tillträdde som president i mars året därpå. Som en motståndare till samkönade äktenskap sedan många år tillbaka förvånade han många när han plötsligt bytte åsikt. I juni 2021 höll han ett tal där han inte bara uttalade sitt stöd för det ovan nämnda lagförslaget utan även gav ett löfte om att skynda på processen för att godkänna det. Det ledde slutligen fram till december månads omröstning där förslaget vann med en överväldigande majoritet i båda kammarna.
Lagändringen innebär inte bara att par av samma kön tillåts gifta sig, utan den ger dem även rätten att adoptera barn på samma villkor som heterosexuella par.
César Peralta, som var med och startade kampen mer än tio år tidigare, kunde inte hålla tillbaka tårarna när resultatet tillkännagavs.
– Jag är så glad att ha varit en del av detta, säger han till New York Times.
Maktskifte oroar HBTQ-personer
Den nya lagen blir bland det sista Sebastían Piñera hinner besluta om under sin mandatperiod, då han inom kort ska ersättas av en ny president. Valet står mellan högerkonservative José Antonio Kast och den mer progressiva Gabriel Boric, vars åsikter skiljer sig på många punkter – däribland samkönade äktenskap. Medan den tidigare studentaktivisten Gabriel Boric gått ut med sitt stöd av den nya lagen har den före detta kongressledamoten José Antonio Kast uttalat sig mer kritiskt.
– Vi respekterar demokratin, men det betyder inte att vi ändrar våra övertygelser, säger han till New York Times. För oss är äktenskapet en union mellan en man och en kvinna.
Även om lagen kring samkönade äktenskap väntas sättas på pränt innan det slutgiltiga presidentvalet den 19 december har framtidens ovisshet kastat en skugga över firandet för vissa av landets medborgare. En av de som oroar sig är Isabel Amor, ledaren för HBTQ-rättsorganisationen Iguales.
– Rätten till samkönade äktenskap är en ljusglimt, en smula hopp. Men vi måste fråga oss vad vi kommer förlora om Kast vinner valet, säger hon till The Guardian.
Kuba på väg att följa i Chiles fotspår
Även om Chile och Schweiz är de enda länderna som officiellt legaliserat samkönade äktenskap under 2021 drivs debatten på flera andra håll i världen. Ett land värt att hålla koll på i detta avseende är Kuba.
I september presenterade landets justitiedepartement ett nytt lagförslag som öppnar upp för att samkönade par både ska kunna gifta sig och adoptera barn. 30 experter har hjälpts åt att utforma förslaget som mottogs med glädje av flera av landets HBTQ-aktivister. En av de som visat sin uppskattning är Maykel Gonzales Vivero som arbetar som chef på Tremenda Nota – ett digitalt magasin som lägger stort fokus på HBTQ-frågor.
– Mallen för familjelagstiftningen är allt man skulle kunna önska sig, säger han i ett uttalande till Reuters.
Men många aktivister vågar inte fira än då det är för tidigt att säga om förslaget faktiskt kommer leda till lagstiftning. Det är nämligen inte första gången Kuba försöker införa rätten till samkönade äktenskap. Redan för tre år sedan föreslog regeringen att konstitutionens beskrivning av äktenskap skulle omformuleras från ”man och kvinna” till ”två individer”. Efter protester från flertalet religiösa grupper tvingades regeringen dock backa från förslaget.
Reformerna dröjer i Thailand
Ett annat land som likt Kuba har upplevt bakslag när det gäller legalisering av samkönade giftermål är Thailand. I november 2019 skickade HBTQ-rörelsen Foundation for Sexual Orientation and Gender Identity Rights and Justice (FOR-SOGI) in en ansökan om att landets konstitutionella domstol skulle se över lagstiftningen kring äktenskap. Enligt thailändsk lag betraktas endast heterosexuella giftermål som giltiga – något som aktivisterna i FOR-SOGI menar går emot lagstiftningen om att alla invånare ska garanteras lika medborgerliga rättigheter.
Beskedet dröjde dock och när domstolen till sist tillkännagav sitt beslut i mitten av november 2021 var det till stor besvikelse för aktivisterna i FOR-SOGI – enligt domstolen utgör definitionen av äktenskap ingen kränkning mot befolkningens rättigheter och behöver därför inte ändras. Beslutet orsakade högljudda protester på sociala medier. En av de som uttryckte sig i frågan var Human Rights Watch-forskaren Sunai Phasuk.
– Domstolens upprätthållande av den nuvarande äktenskapslagstiftningen gör regeringens löften om att främja jämställdhet meningslösa, skriver han på Twitter.
De senaste månadernas händelser i Chile, Kuba och Thailand visar på att vägen till att legalisera samkönade äktenskap kan vara lång såväl som kantad av motgångar. Trots det har det globala intresset för frågan har ökat markant under de senaste åren. Det återstår att se om fler länder ska följa Chiles exempel, men säkert är i alla fall att debatten inte visat några tecken på att dö ut i första taget.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se