Nobels fredspris uppmärksammade i år sambandet mellan journalistik och fred. Den internationella organisationen International Media Support visar genom sin verksamhet runt om i världen att detta samband sträcker sig längre än enbart till kampen för yttrandefrihet. I Colombia har de ett pågående program som ska få kvinnor att känna sig rättvist representerade i media. Där är kvinnor är inte bara intervjuade för artiklar – de är också en del av redaktionen.
– Allting, från början till slut gjorde vi allt annorlunda.
Det kommenterade en journalist i Colombia efter att ha provat på att jobba med en experimentell journalistisk där reportagets källor även är aktiva deltagare i arbetsprocessen.
Laura Gil är programrådgivare för mediaorganisationen International Media Supports ”1325 Programme”, uppkallat efter FN:s säkerhetsråds resolution om att öka kvinnligt deltagande och representation i fredsprocesser. Hon berättar om vad journalister har upplevt efter att ha deltagit i aktiviteter som ska ge en mer rättvis bild av kvinnor i media.
Idag sitter Laura Gil hemma och jobbar, i Colombias huvudstad Bogotá. Programmet startade 2019 och är nu igång igen efter att pandemin pausat många aktiviteter under det senaste året.
– Sanningen är att vi har lyckats ta igen förlorad tid, säger Laura Gil.
Målet är att främja en genusmedveten och konfliktkänslig journalistik i colombiansk media. En genusmedveten journalistik utmanar könsstereotyper och skildrar människor vars röster sällan kommer till tals i formella fredsprocesser. En konfliktkänslig journalistik betyder att intervjuer och information hanteras med varsamhet. En intervju kan nämligen innebära att en person för första gången talar om sina upplevelser från en konflikt.
– Media har en otrolig makt i att påverka den politiska dagordningen och kan se till att kvinnors erfarenheter och åsikter får den uppmärksamhet det förtjänar, säger Malin Palm, genusrådgivare på organisationen International Media Support och personen bakom programmet 1325.
Fredsavtalet – En historisk händelse
Colombia var först i världen med att inkludera ett genusperspektiv i ett fredsavtal. Det skedde 2016 när gerillagruppen Farc och den dåvarande regeringen skrev under ett fredsavtal som senare skulle godkännas av kongressen. Det var en historisk seger för den colombianska kvinnorörelsen. Den formella fredsprocessen hade nämligen börjat med en samling i Oslo bestående av sex män från Farc och sex män från regeringen. Endast en kvinna var närvarande – en representant från den norska regeringen. Men genom organisering så lyckades kvinnorörelsen att få båda parterna att lyssna på individers erfarenheter av förtryck under den tid som följde den formella freden.
– Det är så viktigt vad rörelsen fick igenom. Inte bara lyckades de att inkludera ett kvinnofokus utan de lyckades även att inkludera ett HBTQ-fokus, vilket också är något som är historiskt, säger Laura Gil.
Medias förtryck av kvinnor i Colombia
Men Laura Gil och hennes kollegor misstänkte att de positiva resultat som kvinnorörelsen åstadkommit under fredsprocessen inte hade påverkat colombiansk media. Organisationen International Media Support gjorde därför en utredning av landets medier – och personalen kunde bekräfta sin tes.
– Det var mycket värre än vad vi trodde, säger Laura Gil.
Personer vittnade om att de inte känner sig representerade i lokal media. Snarare har det skett förtryck mot kvinnor i media. Kvinnor står för endast 23 procent av alla källor i colombiansk media. I 67 procent av de artiklar där kvinnor är med så målas intervjupersonerna upp som offer, enligt den globala mediegranskingen Global Media Monitoring Project 2020. Organisationen International Media Supports personal pratade med individer som blivit intervjuade för tidningsartiklar och såg en röd tråd genom vittnesmålen.
– Det var ett ständigt klagomål – ”det där har inte jag sagt”, sade många kvinnor, berättar Laura Gil.
Ett program med syfte att förändra colombiansk journalistik
Då gick Laura Gil och hennes kollegor till El Espectador, landets näst största tidning, med ett mål i sikte.
– Låt oss göra ett experiment genom att skapa en journalistik som är deltagande, föreslog Laura Gil och hennes kollegor till tidningen.
Det handlar om en samproduktion där de kvinnor som medieartiklarna handlar om också är en del av redaktionen. Målet är att personer ska känna sig mer rättvist representerade i media genom att själva vara med och skapa materialet. Det är en process där både personal, journalister och källor lär sig mycket om hur media kan utvecklas under arbetets gång. Men vissa resultat visar sig över förväntan och har uppskattats för dess provokation.
– Vi ser vissa texter som är så samproducerade mellan journalisten och källan att de båda skriver under artikeln med deras namn som författare, avslutar Laura Gil.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se