Genom stadsodlingar kan människor i städer få närodlad mat samtidigt som det bidrar till gröna städer och skapar gemenskap bland invånarna. Enligt FN:s mat- och jordbruksorgan (FAO) kan en yta på endast en kvadratmeter ge upp till 20 kilo mat.
Det är en molning dag i oktober när jag besöker några stadsodlingar i Malmö. Trots att det är fel årstid för växter finns det fortfarande gott om grönska i rabatterna. Mynta, lavendel och citronmeliss trängs i odlingen utanför Yallatrappan, som är ett resultat av odlingsnätverket Odla i stan. Projektet har framförallt skapat social hållbarhet eftersom att odlingarna skapar en mötesplats för de boende i Rosengård. Odlingarna bidrar även med gröna ytor och ger barn och ungdomar en möjlighet att lära sig mer om odling.
Utanför Sverige kan stadsodling vara livsviktigt för matförsörjningen. På Kuba blev stadsodling stort efter Sovjetunionens kollaps 1991 eftersom att Sovjetunionen var deras exportör av olja och utan olja blev det svårt att hålla igång de storskaliga jordbruken. De stora stadsodlingarna i Havanna finns fortfarande kvar och stadsodling bedrivs fortfarande i stor omfattning. Enligt siffror från FAO är ca 90 000 av Havannas invånare engagerade i någon form av stadsodling.
Genom att odla sin egen mat kan människor som lever i fattigdom även få tillgång till en betydligt näringsrikare kost. Eftersom att billig mat oftast inte har ett näringsrikt innehåll kan människor genom stadsodling få en mer varierad kost vilket leder till bättre hälsa. I Tanzanias huvudstad Dar-es-Salaam beräknas 90 procent av alla bladgrönsaker komma från stadsodlingar, enligt siffror från Naturskyddsföreningen.
Stadsodling hjälper också till att behålla grönska i städerna vilket är bra både för vårt välmående och miljön. Genom stadsodling kan vi också minska transporterna av mat och på så sätt orsaka mindre miljöpåverkan. I Bryssel har livsmedelsaffären Delhaize startat en stadsodling på taket till affären som ett svar till konsumenternas ökade intresse av att köpa närodlat. Genom odlingen får konsumenterna fräschare och färskare grönsaker som kan skördas och säljas i butiken samma dag och med mindre påverkan på miljön eftersom att inga transporter krävs.
Dessutom bidrar stadsodling till att städer blir mindre sårbara. Björn Forsberg säger till Svenska Dagbladet:
– Stadsodling är ett sätt att minska vår sårbarhet i städerna och vi behöver utnyttja all tillgänglig mark i större tätorter till att odla. Vi står inför en resurskris med brist på energi, samtidigt som den globala ekonomin håller på att rämna. Livsmedelskedjan är bräcklig, brister en länk står vi utan mat.
Stadsodling förekommer redan över hela världen, men med tanke på de många positiva effekter som det har på samhället behöver andelen mat som produceras genom stadsodling fortsätta öka. I en strävan efter hållbara städer kan stadsodling bidra med såväl social hållbarhet som miljövänlig och trygg livsmedelsförsörjning.
Detta är en krönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en krönika till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se