Foto: Håkan Dahlström, FI, WikimediaCommons

Biståndsdebatten

Vår välfärd ska inte ska bygga på utnyttjande av människor och natur i andra världsdelar

Feministiskt initiativ förespråkar global rättvisa och avkolonisering. Vi måste utmana dagens världsordning där globala nord utnyttjar det globala syd. Vi vill att internationell samverkan sker med ömsesidig respekt mellan likvärdiga parter och att enprocentsmålet uppfylls utan avräkning för kostnader för flyktingmottagande i Sverige. Det skriver Jaime Gomez, Mats Ekenger och Maria Persson från Feministiskt initiativ.

 

Feministiskt internationellt samarbete utgår från en maktanalys av historiska och aktuella faktorer som bidragit till dagens ojämlika internationella relationer.Den globala patriarkala maktordningen, i samspel med den ekonomiska världsordningen med dess rasistiska och koloniala strukturer, har lett till exploatering av resurser och överföring av vinster från syd till nord. Det tar sig uttryck i koncentrationen av ekonomisk och politisk makt på internationell, nationell och lokal nivå. Denna maktordning återskapar även en ojämlik representation i beslutsfattande på alla samhällsnivåer. Feministiskt internationellt samarbete handlar därför om historisk upprättelse, rättvis ekonomisk omfördelning och aktiva anspråk på att avkolonisera världen politiskt, kulturellt och mentalt.

Feministiskt initiativ förespråkar global rättvisa och avkolonisering. Vår välfärd ska inte bygga på utnyttjande av människor och natur i andra världsdelar. Världen måste ses som en helhet. Internationell samverkan måste ske med ömsesidig respekt mellan likvärdiga parter.

Mänskliga rättigheter måste gå före företagens intressen

Vi ska utmana rådande ekonomiska, sociala och politiska maktordningar – inte minst i internationella institutioner och banker. Rätten till hälsa, rent vatten och att kunna odla sin egen jord måste gå före multinationella företags intressen i låginkomstländer och deras upplevda rätt att sko sig på andra i marknadsekonomins namn. Globaliseringen späder på vår falska frihet att ändlöst konsumera materiella produkter på bekostnad av barn som tvingas arbeta, kvinnor som exploateras och planeten som blir allt varmare. Konsumtionen sker på bekostnad av framtida generationer.

I vår budget redovisar vi förslag om internationell samverkan som stödjer global rättvisa och hållbar utveckling, inte minst nedrustning. Förslagen omfattar bland annat forskning om fattigdom och rasism kopplad till nykolonialism och globalisering, samt utredningar och andra insatser för att ställa om från militär till mänsklig säkerhet.

Solidaritetssamarbete ska utgå från de som berörs

I enlighet med Sveriges politik för global utveckling (PGU) ska solidaritetssamarbete utgå från de som berörs – det vill säga värderingar, mål och förmågor hos människor som lever i fattigdom. Dessutom ska solidaritetssamarbete utgå från ett rättighetsperspektiv. De två perspektiven ska genomsyra alla politikområden, för det krävs samstämmighet om vi ska kunna bidra till målet om en hållbar global utveckling. Här finns stora brister som beror på målkonflikter, bland annat när det gäller handelspolitik, vapenexport och Sveriges agerande i EU och Världshandelsorganisationen (WTO). De två senaste åren har regeringen återigen lagt fokus på PGU vilket är positivt. Men det återstår mycket arbete med att förtydliga och agera på målkonflikterna samt stärka jämställdhetsanalyserna – i synnerhet i skenet av en feministisk utrikespolitik.

Genomförandet av Agenda 2030 måste vara en process som inkluderar det civila samhället och feministiska rörelser, och uppföljningen av agendan måste genomsyras av jämställdhetsaspekter. Grundläggande för genomförandet av målen är finansieringen som tyvärr fortfarande är oklar, varför det är viktigt med samverkan mellan såväl stater som marknad och civilsamhället. Agenda 2030 och PGU skulle, idealt sett, kunna förstärka och komplettera varandra. Men det fungerar inte eftersom riktlinjerna i PGU – att mänskliga rättigheter och hållbarhet ska vägleda när det blir en intressekonflikt mellan politikområden –inte följs.

Feministiskt initiativska verka för att all utvecklingspolitik utgår från PGU och att målkonflikter kring vapenexport, handelspolitik och mänskliga rättigheter lyfts fram och hanteras transparent.

Mer pengar till SRHR

I stora delar av världen har människor långt ifrån samma möjligheter till identitetsskapande och samlevnad som i Sverige, trots att vi inte heller har nått ända fram. Sexuella rättigheter behöver därför fortsatt prioritet i den svenska utrikespolitiken. Feministiskt initiativ solidariserar sig med människors kamp världen över för rätten till fri abort, preventivmedel och samkönad samlevnad, liksom kampen mot våldtäkt som krigsmedel, barnäktenskap, människohandel och trafficking. Vi vill stärka röster för de grupper som på en strukturell och global nivå har mindre makt, vare sig det beror på kön, ekonomi eller geografisk plats.

Feministiskt initiativ ska verka för att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) blir en prioriterad fråga i svenskt engagemang i internationella organisationer och i solidaritetssamarbete. Behoven av sexualupplysning och familjeplanering är mycket stora och viktiga för att stärka kvinnors egenmakt och därför vill vi satsa mer pengar på SRHR och öronmärka sammanlagt 350 miljoner kronor per år. Fri abort, preventivmedel och säkra födslar är centrala rättigheter för livmoderbärares hälsa och överlevnad.

Avräkningarna för flyktingmottagande är inhumana

Vi vill att Sverige ska uppfylla enprocentsmålet utan avräkning för kostnader i Sverige för flyktingmottagande. Att kostnader för flyktingmottagande i Sverige tas från budgeten för internationellt samarbete är ett exempel på ett inhumant synsätt som, även om det är tillåtet enligt OECD/DAC-regler, inte borde tillämpas av Sverige. Vi stödjer kraven som ställts av flera civilsamhällesorganisationer och som förts fram genom CONCORD Sverige, som säger att pengar till internationellt samarbete ska gå till låginkomstländer och inte fördelas utifrån kortsiktiga säkerhetspolitiska och migrationspolitiska intressen.

Det är viktigt att ge stöd och visa solidaritet över gränser med folkrörelser, kvinnoorganisationer, civilsamhället och människorättsaktivister runt om i världen. Det är också viktigt att synliggöra och driva intersektionella maktanalyser för att visa varför dessa processer pågår och vilka alternativen är. Genom solidaritetssamarbete vill vi ge vårt stöd till arbete med mänskliga rättigheter och demokrati, och till civilsamhällesorganisationer som arbetar globalt med att stärka demokratin och bekämpa kolonialismen. Det är ett sätt att gå till roten av problemet och på allvar utmana dagens världsordning där globala nord utnyttjar det globala syd.