Sydkorea könsroller

I Sydkorea finns det traditioner av en väldigt hierarkisk syn på könsroller. Samtidigt utmanar många unga sydkoreaner de gamla traditionerna. Foto: Kollage, Sergio och Dconvertini, Flickr.

Reportage

Sydkoreas feministiska kamp förs med penna

I Sydkorea finns ett starkt motstånd mot jämställdhet. Det beror till stor del på de hierarkiska idétraditioner som präglar landets kultur, menar litteraturkritikern och professorn Dongshik Kim. Nu tar en ny generation med modernare attityd upp kampen, bland annat med litteraturens hjälp.

Jag lämnar en stimmig mässlokal – där tusentals besökare samlats för årets upplaga av Bokmässan i Göteborg – och kliver in i en av seminarielokalerna. Av årets tre teman för mässan, medievetenhet, Sydkorea och jämställdhet, faller de två senare på mitt bord. 

Med anledning av den kritik som ibland riktas mot feministiska rörelser – att frågan om jämställdhet drivs ur ett vitt, västerländsk överklass-perspektiv och exkluderar andra grupper – börjar jag fundera på hur feminismen ter sig i Sydkorea. 

I Bokmässans katalog läser jag hur Helen Pankhurst, brittisk kvinnorättsaktivist, feminist och författare, svarat på frågor om jämställdhet. Hon menar att de tre viktigaste problemen idag är våld mot kvinnor, ekonomisk ojämlikhet och det faktum att kvinnor ofta bedöms utefter sitt utseende medan män bedöms utifrån deras ageranden och uttalanden. Huruvida det stämmer på Sydkorea hoppas jag få reda på under det kommande seminariet.

Seminariet ”Sydkoreansk feminism och dess framtid” inleds med ett samtal kring det fotografi som pryder framsidan av den senaste utgåvan av konst- och litteraturtidskriften 10-TAL. Här ses en skrattande, lite rufsig kvinna lättklätt gestalta en grekisk kärleksgudinna – men i traditionell koreansk dräkt. Det är en del av den kända sydkoreanska fotografen Park Youngsooks feministiska fotokonst. Talarna beskriver mötet mellan det traditionella koreanska och den frisläppta kvinnan som en återkommande spänning i Park Youngsooks bilder.. Denna spänning gör att fotografierna i sig blir en tydlig symbol för den feministiska kamp som förs i Sydkorea.

Under seminariet förklarar Dongshik Kim, litteraturkritiker och professor i koreansk litteratur, att idétraditionen konfucianismen under lång tid haft stort inflytande på det sydkoreanska samhället. Inom konfucianismen har familjen och dess struktur en central roll. Synen på relationer är hierarkisk, bland annat mellan äldre och yngre men också mellan män och kvinnor. Som kvinna ska du alltid underordna dig din far, din man och dina söner. Dessa hierarkier ska, i enlighet med konfucianismen, även speglas på ett samhälleligt plan. Som mellan ministrar och sin furste. 

Den prisbelönta författaren Keum Hee Kim, som sitter i fåtöljen bredvid Dongshik Kim på scenen, anser att sydkoreansk litteratur idag sällan skildrar den sexuella frigörelse som Park Youngsooks fotografi spelar på.. Hon menar snarare att feminismen porträtteras genom att synliggöra olika former av glastak som välutbildade kvinnor ofta stöter på. 

Keum Hee Kim ger ett exempel ur den koreanska vardagen som hon skildrar i ett av sina verk. Situationen hon beskriver är taxifärden, då en kvinna – ofta ung välutbildad i början av karriären – åker taxi, ofta med en äldre manlig förare. Det är inte sällan som kvinnan i denna situation får utstå såväl verbala som fysiska trakasserier. Kvinnan, som symbol för det moderna, förväntar sig respekt av servicegivaren eftersom hon är en betalande kund. Mannen förväntar sig respekt för sin ålder och sitt kön i den gamla traditionens tecken. Taxifärden kan här ses som metafor för det sydkoreanska samhället, men det är även en vanligt förekommande situation. 

På det sättet får feminismen både sitt uttryck i litteraturen, här genom Keum Hee Kims prisbelönta skönlitteratur, men också i vardagssituationerna i livet. Författaren Cho Nam-joo skriver om hur det ofta finns ett glapp mellan samhällsförändringar och vardagliga normer.  I romanen ”Kim Ji-young, född 1982” beskriver hon huvudkaraktärens tankar kring att välja efternamn för sitt barn, om press från släktingar och om beslutsfattande inom äktenskapet:

“Det är så mycket som förändras i samhället. Men de små regler, normer och vanor som finns har knappt förändrats. Därför har inget förändrats i praktiken.”

Trots detta finns det tecken på att saker börjar förändras även i praktiken, och inte bara i litteraturen. I #metoo-rörelsens kölvatten uppstod #NoMarriage – en rörelse där koreanska kvinnor aktivt väljer att avstå från giftermål och moderskap. Äktenskapet kan här ses som ett verktyg för konfucianismens hierarkier och ett sätt att gå med på dess traditioner. Eftersom den traditionsenliga kvinnorollen är en av den feministiska rörelsens huvudsakliga brytpunkter visar detta på ett uppbrott med de gamla traditionerna. 

Rörelsen har också fått politiska konsekvenser. Allt färre barn föds i landet, vilket leder till en allt äldre befolkning. Sydkorea har också ett mycket stort antal högutbildade invånare. Kombinationen av dessa faktorer leder till arbetskraftsbrist, både i förhållande till landets rådande ekonomiska utveckling och till det ökande behovet av vård för äldre. Även pensioner blir lidande av minskad arbetskraft och äldre befolkning. 

Regeringen har i årtionden drivit kampanjer för familjeplanering, men har nu börjat jobba febrilt för att öka barnafödandet igen. Den tycks sträva efter att behålla traditionella samhälleliga strukturer och könsroller. Som motvikt höjs därför allt fler feministiska röster för exempelvis bättre förutsättningar för att kombinera karriär och familj.  

Författaren Keum Hee Kim säger att hashtagen #NoMarriage, är en sorts deklaration som krävs för att få förändring. Hon pekar på att ungas frigörelse från konfucianismen och de gamla traditionerna är allt mer framgångsrika. IT och sociala medier är bra medel i kampen och nyttjas flitigt. På frågan om litteraturen kan göra skillnad svarar Keum Hee Kim med en typisk sydkoreansk metafor. Litteratur fungerar mer som ett ljus än som en strålkastare, säger hon. Den kan lysa upp rum som inte tidigare blivit belysta.

Dela det här: