hot mot pressfriheten

Demonstration till minne av den mördade journalisten Ján Kuciak och hans flickvän Martina Kušnírová. Bratislava, mars 2018 Foto: Peter Tkac, Flickr

Reportage

Större hot mot pressfrihet än tidigare

Hotet mot journalister och mediearbetare har ökat globalt under 2018, enligt rapporter från organisationer för pressfrihet. Den oroväckande trenden ser inte ut att slå av på farten och det uppmanas till en förbättring.

Det har aldrig tidigare funnits lika många länder på listan med allvarliga problem med pressfrihet på Reportrar Utan Gränsers karta som nu. Bland länderna i botten är Nordkorea, Somalia och Sudan – som också har hög nivå av korruption enligt Transparency Internationals index.

Det som utmärker dessa tre länder är att i Nordkorea kontrollerar staten all kommunikation och filer som överförs via deras nationella intranet. Om en nordkorean ser, hör eller lyssnar på media från andra länder, riskerar man att skickas till koncentrationsläger. I Somalia intensifierades trakasserierna av media under 2018. Sudans regering är särskilt fientlig mot pressfrihet och använder sig ofta av censur.

I Reportrar Utan Gränsersårssammanställning presenteras det även en ökning av mord och övergrepp mot journalister under 2018 än året innan. Det är dokumenterat att 80 mediearbetare mördades, 348 fängslades och 60 stycken hålls som gisslan.

I topp liggerAfghanistan med 15 dödade journalister, Syrien med 11 och Mexico med 9. I Kina finns det flest fängslade journalister, 60 stycken, Egypten har 38 och Turkiet 33.

I en rapport från organisationen INSI under 2018,redogörs det för att mediearbetare blev mördade i länder som bedömts vara säkra. Det visade sig att man underskattade vilka medel som skulle kunna användas för att döda en budbärare.

Den Saudiarabiske journalisten Jamal Khashoggi kritiserade ofta sitt lands regering och hade levt i självvald exil i USA, då han skrev kolumner åt Washington Post. Han mördades efter att ha besökt den saudiarabiska ambassaden i Istanbul, vilket genererade en global ilska.

Europas pressfrihet under hot

Tidigt i februari släpptes den årliga rapporten av 12 pressfrihets organisationer i samarbete med European Council, som visar på en oroväckande utveckling gällande attityden mot press- och straffrihet i Europa.  Det varnas för att ett klimat av straffrihet, som innebär att statliga myndigheter inte prioriterar att identifiera, åtala och straffa de som använder våld mot journalister, har börjat stadga sig i delar av Europa.

Jan Kuciak arbetade som undersökande reporter i Slovakien. Han hade samlat på sig bevis om en eventuell förskingring av EU fonder och misstänkt skattefusk i samband med ett byggprojekt. Ingen av individerna som planerade och betalade för attacken har blivit identifierade eller åtalade.

Det är inte bara på individnivå pressfrihet hotas, även statliga medel som nya repressiva lagar eller nedskärningar används för att pressa tillbaka media.

Ett exempel är premiärministern Viktor Orbán i Ungern, som förändrade medielandskapet efter hans tillträde 2010. Nyhetsmedia blev förstatligad och okritisk mot regeringen. De få självständiga produktionerna som finns kvar får utstå en restriktivt reglerande miljö och offentliga kampanjer i syfte att ge dem dåligt anseende.

Även i Danmark infördes ett nytt kontrakt på DR, vilket är deras motsvarighet till Public Service. Det inkluderade bland annat restriktioner till mandat, begränsningar i sin närvaro på digitala plattformar, att ta bort licensavgiften och byta ut den till att direkt finansieras av statens budget, samt att 400 personer fick sluta på sina jobb.

Vädjan till bättre skydd för journalister

Det finns lagar och direktiv som berör journalister och pressfrihet i ett globalt arbete. Artikel 19 i FN:s konvention om mänskliga rättigheter behandlar rätten till att uttrycka sig och ha åsikter utan att en utomstående part ingriper.

En annan är den humanitära rätten under krigets lagar, som i huvudsak bestäms av Genèvekonventionerna. Man kan under dem klassas som krigskorrespondent, då har man rätt till krigsfångestatus om man blir tillfångatagen, eller som frilans- eller journalist på farligt uppdrag, som då har status och skydd som civil om de avstår från att ta del i konflikterna.

International Federation of Journalists, IFJ, uppmärksammar vad som behöver förbättras i arbetet gällande den internationella konventionen i syfte att skydda journalister och mediearbetare. De uppmanar stater till att utveckla de skydd som finns, i mån av att skydda individer med ett journalistiskt arbete.

Det är underförstått att arbetet som journalist och mediearbetare är farligt, med risk för att förlora sitt eget liv. Pressfrihet är sårbart och en individ är mer utsatt än så när skyddet idag är bristande.

Frågan vi måste ställa oss är – hur mycket är pressfriheten värd för att kunna skydda den och hur många ska behöva dö innan det förändras?

Dela det här:

Vill du hänga med inom global utveckling?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev, för att få koll på det senaste.

Namn:

E-post:

Lämna följande fält tomt