Landskap i Etiopien

Ursprungsbefolkningen i Gambela, Etiopien är kritisk till att företaget Karuturi Global är på väg att få brukningsrätt av deras mark. Foto: WitR, Adobe Stock

Nyhet

Storföretag i konflikt om Etiopiens mark

Det indiska företaget Karuturi Global är på väg att få ingå ett nytt hyresavtal om att använda mark i regionen Gambela i Etiopien. Företaget har haft ett tidigare hyresavtal av mark i regionen, men det avbröts 2017 på grund av problem med tvångsförflyttningar och avskogning. Lokalbefolkningen är kritisk till avtalet och fruktar att deras mark än en gång kommer att missbrukas av utländska aktörer.

Det indiska företaget Karuturi Global meddelade i april 2019 sina investerare  att de beviljats ett hyresavtal om att använda mark i Etiopien. Marken vill de använda till odling av grödor. Hyresavtalet gäller 15 000 hektar i den vattenrika regionen Gambela i västra delen av landet. En sådan yta motsvarar drygt 20 000 fotbollsplaner.

Enligt organisationen Illegal Deforestation Monitor (IDM) har endast regionala myndigheter i Gambela godkänt avtalet. Företaget inväntar nu svar från den etiopiska regeringen som också måste godkänna avtalet innan företaget kan börja använda marken.

Sedan 2018 har Etiopien en ny regering som leds av premiärministern Abiy Ahmed, nobelpristagaren som blivit en central figur i kampen mot landgrabbing. Begreppet landgrabbing brukar användas för att beskriva utländska investeringar i jordbruksmark i låg- och medelinkomstländer.

Med nytt ledarskap hoppas den internationella organisationen GRAIN att Etiopien ändrar inriktining och förändrar sin, enligt dem, misslyckade jordbrukspolitik. Karuturi Globals ansökan om att hyra mark i Gambela är det första kritiska testet, menar organisationen.

Företaget Karuturi Global kom till regionen år 2009, då de ingick ett 50-årigt hyresavtal med den etiopiska regeringen gällande 300 000 hektar – en yta som är ungefär lika stor som Blekinge. Överenskommelsen innebar att Karuturi Global skulle använda minst en tredjedel av marken till odling.

Fem år senare hade endast 0,3 procent använts till odling. Media började även rapportera om avskogning, problem med matförsörjning för lokalbefolkningen och tvångsförflyttningar i regionen. Fortsatt skarp kritik från icke-statliga organisationer och lokalbefolkningen ledde till att avtalet med Karuturi Global avbröts 2017.

De senaste 20 åren har Etiopien bedrivit en jordbrukspolitik som välkomnar utländska investerare att hyra stora landområden. Trots att Etiopiens jordbrukspolitik visat sig vara skadlig för vatten- och matsäkerheten i landet fortsätter regeringen att använda samma riktlinjer. Intresset bland utländska investerare har minst sagt varit stort.

Enligt en rapport om vattenresurser och markinvesteringar av avdokatbyrån NAACP Legal Defense and Educational Fund hyrdes 3,5 miljoner hektar – en yta större än Belgien – ut till utländska aktörer mellan 1999-2009. Etiopiens jordbrukspolitik har därmed resulterat i att mer än 40 procent av marken i Gambela har hyrts ut till utländska investerare eller gjorts tillgänglig för uthyrning.

Karuturi Globals förhoppning är att få en ny chans att odla en del av Gambelas mark för livsmedelsproduktion. Men organisationen Anywaa Survival Organisation (ASO) menar att regeringen borde implementera nya strategier för markinvesteringar. De anser också att Etiopien borde följa FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO:s) riktlinjer gällande ansvarsfull hantering av land och skog.

ASO nämner att grundprincipen i FAO:s riktlinjer är att erkänna samt respektera ursprungsbefolkningars rättigheter och de med legitim brukningsrätt av jord. Utöver det nämner riktlinjen  att ursprungsbefolkningar ska konsulteras och delta i beslutsfattande av frågor gällande mark som berör dem, förklarar ASO. ASO menar att genom att följa dessa riktlinjer kommer Etiopien ett steg närmare att uppnå matsäkerhet för alla i landet.

Dela det här:

Hjälp oss att förbättra Utvecklingsmagasinet

Svara på vår enkät så att vi kan fortsätta driva och utveckla vårt digitala magasin.

Starta enkät