Debatt

Sju punkter för att ta de Globala målen från ord till handling

FN:s Agenda 2030 är mycket ambitiös och omfattande. Men målen kräver tydliga nationella och politiska ställningstaganden. Därför måste regeringen leda arbetet med att översätta de globala målen till en konkret handlingsplan som passar Sverige, skriver forskare från Stockholm Environment Institute.

FN:s Agenda 2030 kommer bli vägledande för det globala arbetet för hållbar utveckling, i både rika och fattiga länder. Få regeringar verkar dock ha tänkt särskilt mycket på vad den kommer att innebära i praktiken.

Vårt forskarteam på Stockholm Environment Institute har analyserat utmaningar och möjligheter för att översätta de hållbara utvecklingsmålen till en nationell handlingsplan för Sverige.

Vi insåg tidigt svårigheten i att bedöma målens betydelse för Sverige, framför allt av följande skäl: helt oavsett vår kompetens inom hållbar utveckling så kan inte en objektiv bedömning göras eftersom de 169 delmålen (targets) som ryms inom de 17 övergripande målen (goals) är formulerade på ett sätt som lämnar stort utrymme för tolkning.

Om de Globala hållbarhetsmålen ska göra skillnad behöver vi först och främst reda ut vad det är Sverige ska uppnå – vilka utvecklings- och hållbarhetsutmaningar kvarstår och genom vilka åtgärder kan Sverige bäst bidra till att dessa åtgärdas på nationell nivå, i andra länder och globalt?

Om man skrapar på ytan på målformuleringarna upptäcker man att de är djupt politiska. Hur en nationell handlingsplan formuleras och därefter genomförs, bör därför ledas av regeringen under inkluderande former med relevanta aktörer.

Här följer sju insikter från vårt arbete som riktas till beslutsfattare som ska formulera Sveriges nationella åtgärder för Agenda 2030.

  1. Ta reda på vad målen betyder i ditt land

På ytan handlar delmålen om tydliga och specifika områden. Men när man ska komma fram till vad de betyder i praktiken, på till exempel nationell eller regional nivå, är det inte riktigt så enkelt. De flesta kan tolkas på olika sätt.

Många av delmålen är internationella i sin omfattning eller uttrycker endast en global ambitionsnivå. Andra specificerar en handling men inget tydligt resultat som handlingen ska bidra till. Därför handlar det inte bara om att välja ut vilka mål och delmål som ska prioriteras i ditt land, utan också om att formulera konkreta problemställningar kring de utmaningar de väcker och sätta en lämplig ambitionsnivå för förbättring.

  1. Bryt ner delmålen

Det är få mål som avser en enda policyutmaning. Målen innehåller flera delmål och delmålen innefattar i sin tur ofta flera dimensioner för vilka trenderna skiljer sig åt. Exempelvis ryms inom delmål 8.5 frågor om både sysselsättning i olika grupper av populationen, arbetsförhållanden och lika lön för lika arbete; och i delmål 3.4 ryms en lång rad sjukdomar, mental hälsa och välmående, och både prevention och behandling.

För andra delmål, såsom 8.4 som bland annat rör frågan om decoupling mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan ser trenderna olika ut om vi fokuserar på utvecklingen inom Sverige eller räknar in hur Sverige påverkar andra länders miljö eller det globala klimatet. Att göra en sammantagen bedömning av ett delmål är därför problematiskt och även delmålen behöver brytas ner för utförligare analys.

Vissa dimensioner av ett delmål, för vilka trender och åtgärder ser helt olika ut, kommer att vara mer relevanta i vissa länder, andra dimensioner i andra länder.

Vissa dimensioner kräver mer arbete för att uppnås, andra mindre, och det kan krävas olika riktlinjer och åtgärder för att hantera olika dimensioner av ett och samma delmål. Den nationella tolkningen av utvecklingsmålen bör därför fokusera på policyområdet och de sakfrågor som lyfts i den givna kontexten, inte begränsas till de målområden som beslutats på global nivå. På nationell nivå kan målsättningar spänna över flera av de globala hållbarhetsmålen.

  1. Specificera ambitionsnivån och möjliggör uppföljning

Att mäta framsteg mot 169 globala utvecklingsmål, varav många omfattar policyområden där datatillgången är bristfällig, innebär redan en svårighet. Men, även med bästa tänkbara information kan vi bara nå en bit på vägen i att bedöma hur nära ett land är att uppnå de globala målen. I det globala ramverket är ambitionsnivån ofta uttryckt i ord som att ’främja X’ eller ’avsevärt förbättra Y’ som helt enkelt inte kan mätas utan ofta är subjektiva politiska tolkningar.

Ett stort arbete kvarstår därför att på nationell nivå specificera ambitionsnivån och utforma relevanta indikatorer för att följa upp framsteg. De globala indikatorerna som formuleras kommer troligen att vara alltför generella för att effektivt följa upp de specifika svenska insatserna.

  1. Säkerställ de politiska besluten

När de områden som kräver politisk tolkning har identifierats, kvarstår frågan om hur beslut kring prioriteringar, ambitionsnivåer och åtgärder tas.

Det slutgiltiga ansvaret ligger givetvis på regeringen, men enligt Agenda 2030 ska beslutsprocessen vara ”demokratisk, rådgivande och transparent”. De aktörer som kommer att spela en central roll i genomförandet bör därför involveras – inklusive aktörer på kommunal nivå, inom privat sektor, och civilsamhälle. Relevanta forskningsinstitutioner bör också engageras genom en rådgivande roll.

  1. Definiera en nationell vision och berättelse

Agenda 2030 handlar om en global vision, men samtliga länder startar från olika utgångslägen och kommer tveklöst att befinna sig i olikartade situationer med separata förutsättningar även år 2030. Att definiera en nationell vision och berättelse för Agenda 2030 som kan motivera de svenska prioriteringarna och ambitionsnivån bör därför vara en integrerad del av processen att tolka de globala målen.

  1. Arbeta inte med utvecklingsmålen isolerat

De globala målen handlar om områden som är centrala i det politiska och offentliga samtalet. Utvecklingsmålen bör därför inte hanteras som en separat och parallell agenda till övrig politik. Policyutveckling och ansvar för genomförande bör integreras så mycket som möjligt i befintliga politiska processer och planer som följaktligen kan behöva revideras. Naturligtvis krävs att någon även ansvarar för en översyn av agendan i sin helhet, lämpligen statsrådsberedningen eller motsvarande funktion.

  1. Glöm inte samstämmighet i riktlinjerna

Ytterligare ett skäl till att integrera Agenda 2030 i befintliga politiska processer och strukturer är att minimera risken att policy och åtgärder inom ett område underminerar framsteg inom ett annat område.

Att integrera Agenda 2030 i befintliga politiska processer är en utmärkt möjlighet att se över samstämmighet och samarbete mellan olika policyområden, samt även mellan nationella, bilaterala och internationella policynivåer.

Processen som ledde fram till Agenda 2030 visade sig vara förvånansvärt effektiv i att ena världens länder kring hållbar utveckling. Utmaningen är nu att omsätta den enigheten i kraftfulla nationella handlingsplaner med konkreta åtgärder. Allt för att integrera sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar, ytterligare höja ambitionsnivån och uppnå målen till 2030.

Caspar Trimmer, Nina Weitz, Åsa Persson och Måns Nilsson

Dela det här: