Giftig algblomning i Lake Erie, USA, på grund av att rester från bekämpningsmedel läckt ut i sjön. Foto: Flickr

Intervju

Naturens rättigheter – en väg mot bättre klimatmedvetenhet

Klimatfrågan är mer aktuell än någonsin. Begrepp som flygskam och klimatångest dominerar dagens debatter, vilket visar att fokus framförallt ligger på individen och på den känslomässiga relationen till det hotade klimatet. Biologen och aktivisten Pella Thiel vill istället flytta våra blickar och jobbar för att Sverige ska ge naturen egna rättigheter.

Lake Erie i USA, floden Whanganui i Nya Zeeland och Amazonas regnskogar i Colombia. Alla har de under de senaste åren fått juridiska rättigheter. FUF har pratat med Pella Thiel om detta, som är biolog och aktivist. Hon jobbar med omställningsarbete inom föreningen Lodyn, nätverket End Ecocide Sweden samt FN-initiativet Harmony with Nature.

– Juridiska rättigheter för naturen innebär konkret att de kan representeras i domstol och att mänskliga intressen behöver ta hänsyn till deras intressen och behov. På en bredare nivå är naturens rättigheter en bro till ett helt annat sätt att relatera till den levande världen, förklarar Thiel.

Det är inte de juridiska rättigheterna i sig som är viktiga. De fungerar snarare som ett medel för att ändra på människors inställning till naturen och sin egen roll i världen. Thiel menar att det kan få oss att förstå att vi är en del av en levande helhet. Människors påverkan på klimatet är en del av en generell inställning mot naturen, där vi ser naturen endast som en källa av resurser som går att utnyttjas. Pella Thiel menar att den synen på världen leder till förstörelse av ekosystem, vilket bidrar till klimatförändringarna:

– Om naturen inte uppfattas som ett juridiskt subjekt med rättigheter kan aldrig skogar, hav eller andra levande entiteter hävda sig gentemot mänskliga intressen. Naturen i sig anses inte ha intressen, utan ses som resurser för människor. Det finns inget som balanserar den mänskliga utvecklingen som fokuserar på expansion och kontroll av naturen, säger hon.

Att delar av naturen redan idag har fått rättigheter i domstol beror till stor del på civilsamhällets missnöje i olika delar av världen. Invånarna kring Lake Eyre i USA var trötta på att sjön ständigt förorenades, vilket ledde till många komplikationer för boende i området. Omfattande protester följde, och tillslut blev Lake Eyre det första ekosystemet i USA att få juridiska rättigheter. I Colombia stämde en grupp unga aktivister staten för avverkning av regnskogen, eftersom de ansåg att avverkningen påverkade klimatet och hotade deras rättigheter till ren, frisk miljö. Nu hoppas Pella Thiel och Lodyn kunna uppmärksamma frågan även i Sverige, och undersöker idag om det är möjligt att ge Vättern juridiska rättigheter på samma sätt:

– Vättern är en av Sveriges viktigaste vattentäkter och den hotas av flera destruktiva verksamheter. Exempelvis fick Försvaret nyligen tillstånd att kraftigt utöka sin övningsskjutning i sjön. Det finns ett aktivt engagemang för Vätterns hälsa bland folk i regionen.

Pella Thiel är medveten om de många utmaningar som finns med den här typen av omställning, men tycker ändå att en tydlig vision ger mer energi i arbetet. När jag frågar om Greta Thunberg-effekten har förenklat hennes och Lodyns arbete förklarar hon:

– Hittills har engagemanget under klimatstrejkerna framför allt inneburit en reaktion. Människor har börjat uppfatta klimatfrågan och effekterna i naturen som reella och akuta hot. Men diskussionen handlar mest om att minska utsläppen. Vi arbetar så att säga med steget efter: om det vi gör nu inte fungerar, vad ska vi göra då? Vilka nya modeller behöver vi för att skapa ett samhälle i samspel med naturen?

Den sociala omställning som krävs för att förhindra klimatförändringarna tar sig alltså olika uttryck. En aspekt är strejkerna, individers skuldkänslor och kraven på akuta åtgärder. En annan aspekt är den långsiktiga visionen om hur naturen kan institutionaliseras i rättsväsendet för att skyddas samtidigt som det ändrar människors inställning mot naturen. Precis som i alla processer är varje steg lika viktigt, men utmärkande för processen mot en mer miljömedveten värld är civilsamhället och individens stora makt för att åstadkomma skillnad.

Dela det här: