20 procent av alla kvinnor säger att menssmärtor påverkar deras dagliga liv. Foto: Holly Lay, Flickr

Reportage

Mensledighet – en väg framåt eller ett steg tillbaka

En dags ledigt första dagen på mensen har nyligen införts av företaget Culture Machine i Indien. Införandet har väckt debatt i medier och vissa ser det som något som kommer att försvaga kvinnans ställning i samhället.

I juli förra året beslöt sig det indiska företaget Culture Machine för att erbjuda kvinnor en dags betald ledighet första dagen på mensen. Införandet av ledigheten har lett till diskussioner i media och många skriver att den typen av ledighet kommer att leda till att kvinnor får en mer utsatt position på arbetsmarknaden då det kommer vara mer kostnadseffektivt att anställa män. Mensledighet i olika former har länge funnits i vissa länder som Japan, Sydkorea, Indonesien och Taiwan även om den inte har utnyttjats. En förklaring till att den inte används kan vara att kvinnor

är rädda att framstå som svaga om de utnyttjar den. Även i Europa har den här typen av ledighet introducerats. År 2016 införde det brittiska företaget Coexist ledighet för kvinnor som upplever smärta under mensen och Italien har nyligen infört tre dagars mensledighet för kvinnor med svåra smärtor under mensen.

Gerda Larsson som arbetar på finansierings kollektivet The Case for Her med kvinnors och flickors hälsa är kritisk till den här typen av ledighet.

– Till att börja med är själva ordet ledighet problematiskt. Det signalerar att man skulle vara på semester snarare än att man lider av sån smärta att man inte kan delta i arbetet. Även på engelska heter det menstrual leave, det låter som att man är hemma och har semester i några dagar.

Larsson menar att mensledighet kan bli ytterligare en sak som håller kvinnor tillbaka, men hon framhåller också att det är bra att lyfta ämnet och på så sätt få bort stigmat som finns runt mens. Hon anser att fokus istället borde ligga på att göra arbetsplatsen mer flexibel och att göra det lättare att prata om mens.

– Man ska kunna jobba igen tiden i efterhand eller att erbjudas möjligheten att arbeta hemifrån kan vara ett första steg. Vi kan titta på hur vi har utformat arbetsplatserna. Finns det vilorum? Hur ser det ut där man byter sina produkter, finns det handfat inne på toaletten? Vi behöver arbetsplatser där man kan prata om mens och att man mår dåligt under mensen utan att stigmatisera den personen. Mens i sig är ingen sjukdom och vi får inte börja beskriva det så, dock måste vi se till att menstruerare med olika typer av smärtor och besvär får tillgång till den vård de behöver , säger Larsson.

Enligt Devleena S Majumder, HR-chef på Culture Machine, har införandet av mensledighet uppskattats mycket av både män och kvinnor på arbetsplatsen.

– Kvinnor vill ogärna använda sina vanliga semesterdagar under mensen men om de går till jobbet och mår dåligt kan de inte vara lika produktiva. Att introducera “First Day of Period Leave” är vårt försök att få bort tabut runt mensen och istället låta ämnet bli en del av vardagen. Det återstår att se om mensledigheten blir ett större fenomen i framtiden eller om den stannar vid ett fåtal företag och länder. Oavsett har införandet av mensledighet lyft ett stigmatiserat ämne och diskussionen kommer förhoppningsvis leda till ett samhälle mer anpassat efter kvinnors behov.