Rapporter om ökat våld mot kvinnor i Turkiet och mordet på 27-åriga Pinar Gültekins i somras har skapat stora protester. Trots det överväger president Erdoğan med konservativa partiet AKP att överge Europarådets konvention om våld mot kvinnor.
Situationen för Turkiets kvinnor har länge varit utsatt. Kvinnors politiska och ekonomiska deltagande är fortsatt lågt och kvinnor utsätts i hög grad för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Förra året rapporterades 474 kvinnomord i Turkiet, så kallade femicides, där merparten ska ha utförts av en anhörig.
Pinar Gültekins är en av dem som mördades brutalt av en ex-pojkvän tidigare i somras vilket resulterat i stora protester både inom landet och på sociala medier. Tusentals människor har under sommaren demonstrerat på Turkiets gator och torg och över sex miljoner svartvita bilder har publicerats under hashtagen #ChallengeAccepted för att synliggöra förtryck mot kvinnor.
Istanbulkonventionen kan överges
Trots utbrett våld mot kvinnor överväger landets president Recep Tayyip Erdoğan tillsammans med det konservativa partiet AKP att överge Europarådets konvention om våld mot kvinnor, också kallad Istanbulkonventionen. Landet var år 2012 först med att ratificera konventionen, men stora brister har synts i implementeringen och konventionen har ännu inte införlivats i turkisk lag, enligt Sveriges radio.
I juli i år hävdade AKP:s vice ordförande Numan Kurtulmuş, enligt Arab News att ratificeringen var ett misstag och att Turkiet kan komma att dra sig ur. Det konservativa partiet hävdar att konventionen utgör ett hot mot traditionella familjevärderingar och spelar i händerna på ”HBTQ-rörelsen”, enligt Arab News.
Ökat våld under coronapandemin
UN Women har rapporterat om ökat våld mot kvinnor i Turkiet under coronapandemin och under första halvan av 2020 har 146 kvinnor mördats i Turkiet , enligt turkiska We Will Stop Feminicide Platform. Utvecklingsmagasinet har tidigare rapporterat om att fler kvinnor och flickor isolerats i hemmen under pandemin tillsammans med sina förövare, utan möjlighet till hjälp och skydd. Att Turkiet kan komma att lämna Istanbulkonvetionen är oroande, enligt Anna Błuś som forskar kring kvinnors rättigheter.
– Turkiets tillbakadragande från konventionen skulle få katastrofala konsekvenser för miljontals kvinnor och flickor i landet. Även för de organisationer som ger livsviktigt stöd till utsatta kvinnor som överlevt sexuella övergrepp och våld i hemmet. Att lämna Istanbulkonventionen skulle drabba kvinnors och flickors säkerhet, säger Anna Błuś till Amnesty.
Linde i Turkiet
Sveriges utrikesminister Ann Linde har uppmärksammat rapporterna om ökat våld mot kvinnor i Turkiet under pandemin. Hon skriver att Sverige ser allvarligt på utvecklingen i Turkiet till Riksdagen. ”Istanbulkonventionen är ett viktigt instrument för att motverka våld mot kvinnor och i nära relationer. Regeringen arbetar för att konventionen ska få ett ökat genomslag”, skriver hon.
Under tisdagen möter Linde Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavosogluen i Ankara bland annat för att diskutera mänskliga rättigheter.
– Situationen för demokrati och mänskliga rättigheter och rättsstatens principer har ju gått bakåt i Turkiet och det kommer jag naturligtvis att ta upp, säger Linde till SvD.
Linde kommer även att träffa bland annat hbtq- och jämställdhetsorganisationer i Turkiet.
Fakta Istanbulkonventionen
Istanbulkonventionen, formellt Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, är en internationell konvention inom Europarådet som syftar till att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Konventionen upprättades den 11 maj 2011 i Istanbul, Turkiet. 45 stater och Europeiska unionen hade i mars 2019 undertecknat konventionen. Den 12 mars 2012 blev Turkiet den första staten att ratificera konventionen.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se