Efter ett flertal misslyckade vapenvilor ökar trycket på konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien gällande landområdet Nagorno-Karabach. Omvärlden intar allt mer aktiva roller för att påverka konflikten i olika riktningar.
Under 1990-talet krigade grannländerna Azerbajdzjan och Armenien med varandra i en konflikt gällande Nagorno-Karabach regionen och vem området skulle tilhöra. Trots att det varit vapenstillestånd sedan 1994, har man aldrig slutit fred i regionen. Vapenstilleståndet innebar att Nagorno-Karabach skulle fortsätta vara en del av Azerbajdzjan men har trots det framför allt kontrollerats av en separatistisk och självdeklarerad armenisk republik, som fått stöd av den armeniska regeringen.
Flera fredssamtal brutna
I september 2020 blossade återigen konflikten upp och flera fredssamtal har hållits mellan Azerbajdzjan och Armenien. I slutet på oktober möttes den armeniske utrikesministern Zohrab Mnatsakanyan och Azerbadzjans utrikesminister Jeyhun Bayramov, denna gång i Geneve, för att utarbeta bland annat en humanitär vapenvila. Ländernas utbyte och förhandlingsprocess av krigsfångar diskuterades också.
Många olika aktörer förutom de stridande parterna har försökt påverka konflikten vilket har resulterat i ett antal vapenvilor som snart har brutits. Organization for Security and Co-operation (OSCE), där också Sverige deltar, har varit ansvariga för fredssamtalen sedan 1994. Än så länge har inget fredsavtal signerats av varken Azerbajdzjan eller Armenien, enligt BBC.
USA:s roll i förhandlingsprocessen
USA främjar förhandlingar för att få Armenien och Azerbajdzjan att lösa konflikten på ett fredligt sätt. USA:s president Donald Trump har uttalat sig på Twitter: “Congratulations to Armenian Prime Minister Nikol Pashinyan and Azerbaijani President Ilham Aliyev, who just agreed to adhere to a cease fire effective at midnight. Many lives will be saved,” efter att en vapenvila, initierad av USA, accepterades av parterna. Men inte många minuter efter att vapenvilan påbörjats bröts den, då både Azerbajdzjan och Armenien anklagade varandra för att ha kränkt villkor, enligt BBC.
Turkiets roll i konflikten
Turkiet står bakom Azerbajdzjan sedan många år. Enligt utrikesminister Mevlut Cavusoglu är enda lösningen på konflikten att Armenien drar sig ur Nagorno-Karabach som han anser att Armenien ockuperat. Han har även kritiserat OSCE:s Minskgrupp* för att de inte tagit några konkreta steg för att lösa konflikten.
Rysslands relation till Armenien
Ryssland har länge varit bundsförvant med Armenien. Putin proklamerade i slutet på oktober, efter att den senaste vapenvilan brutits, att Ryssland kommer att erbjuda Armenien hjälp om konflikten trappas upp, enligt SVT.
Iran ställer sig tveksam till OSCE Minskgruppens försök att bidra till en fredlig lösning. Irans utrikesminister Abbas Araghchi försöker också uppnå en hållbar vapenvila efter att både Rysslands och USA:s försök misslyckats. Dessutom vidhåller Araghchi att eftersom Frankrike och USA, medordföranden i OSCE Minskgrupp, befinner sig långt ifrån regionen både fysiskt, emotionellt och etiskt, så underkänner han dessa staters motiv och möjlighet att lyckas uppnå fred i regionen.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se