Sverige samarbetar internationellt genom både EU och FN för att utreda krigsbrott. Foto: WiR_Pixs. Källa: Canva.

Reportage

Så utreder Sverige internationella krigsbrott

På nyheterna rapporteras löpande om Rysslands krig i Ukraina. Vi nås av vittnesmål om hemska krigsförbrytelser som beskriver hur ryska soldater har våldtagit och avrättat civila samt attackerat sjukhus och bostadshus i Ukraina. Och Sverige tar ett stort internationellt ansvar att driva utredningar om krigsbrott i världen.  

I julisolen på Almedalsveckan i Visby på Gotland känns krigsbrott högst avlägset. Dessvärre är krigets verklighet alltmer påtaglig för de miljoner människor som just nu flyr våldet i Ukraina. I Sverige har vi bland annat nåtts av vittnesmål om ryska robotattacker riktade mot köpcentrum och barnsjukhus i Ukraina. Trots vädjanden från det internationella samfundet finns ännu inga tecken på ett stopp av “detta meningslösa våld”, som FN:s generaldirektör António Guterres uttryckt det. Sveriges ledande roll i världen vad gäller att driva utredningar om internationella krigsbrott diskuterades under årets Almedalsvecka, och Sverige har sedan februari inlett förundersökningar om krigsbrott i Ukraina.

Krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkrättsbrott

Krigsbrott är inte synonymt med samtliga brott som begås under krig, förklarar kammaråklagarna Hanna Lemoine och Reena Devgun under seminariet “Rwanda, Syrien och nu Ukraina – så utreder Sverige krigsbrott i andra länder” som anordnades av Åklagarmyndigheten under Almedalsveckan.

Krigsbrott är svåra överträdelser av krigets regler, och likväl soldater som civila kan vara förövare. Även i krig finns lagar som fastställer vad som räknas som tillåten och otillåten krigföring. Till exempel räknas våld riktat mot civila och attacker mot sjukvården som krigsbrott. Krigets lagar, även kallat “den internationella humanitära rätten”, syftar till att minimera mänskligt lidande i krig.

Vad krigsbrott, folkmord och brott mot mänskligheten är var några av sakerna som benades ut i Åklagarmyndighetens seminarium under Almedalsveckan. På bild från vänster: Hanna Lemoine och Reena Devgun, kammaråklagare, samt Cecilia Tengroth, generalsekreterare på Svenska FN-förbundet. Foto: Åklagarmyndigheten.

Hanna Lemoine beskriver hur domar mot krigsförbrytelser förutsätter att exempelvis dödande av en civil person skett i krig. Sker dödandet i syfte att förinta en folkgrupp helt eller delvis kan det också röra sig om ett folkmord. Sker mordet som ett systematiskt angrepp mot en grupp kan det ses som brott mot mänskligheten. Folkmord och brott mot mänskligheten måste alltså inte ske i krig. Relativt ofta sker åtal för alla tre brott, berättar Hanna Lemoine i en kort intervju efter seminariet.

Trots att media fylls av nyheter och reportage från kriget i Ukraina, står stolarna i lokalen där Åklagarmyndighetens seminarium anordnats mestadels tomma. Huruvida detta beror på brist på intresse eller vetskap om Sveriges internationella åtaganden förblir en obesvarad fråga.

Bevismaterial är den stora utmaningen

Sverige har en särskilt utsatt grupp poliser och åklagare som jobbar med att utreda krigsbrott. Fördelen med detta är att det skapar kontinuitet i arbetet och möjliggör för utveckling av effektiva arbetsmetoder, enligt Hanna Lemoine.

– Till en början har vi ofta inte alls tillräckligt med bevisning, men vi ser att det går att hitta bevisning. Bevisningen vara källor, men också hittas via sociala medier eller genom resor för att höra vittnen och utreda brottsplatser, berättar hon.

Det beskrivs som viktigt att snabbt samla in uppgifter som kan fungera som bevismaterial, vilket just nu pågår för förundersökningar om krigsbrott i Ukraina.

Bevisinsamling beskrivs som den stora utmaningen i krigsbrottsutredningar, som skiljer sig avsevärt från andra brottsutredningar. Krigsbrott begås på platser bortom svensk polis jurisdiktion, ofta för länge sedan, och involverar personer som utsatts för grova trauman. Även om sociala medier kan användas för att sprida desinformation i krig, medför det också nya möjligheter att samla bevis genom bilder där människor poserar med döda kroppar eller vapen.

Hanna Lemoine förtydligar att arbetet med krigsbrottsutredningar varierar från fall till fall.

– Under utredningar om krigsbrott i Syrien fanns ingen möjlighet att åka dit. Det är inte bara en säkerhetsfråga, vi måste ha godkännande att utföra svenskt myndighetsarbete från respektive land.

Det är viktigt att besöka platsen där krigsbrottet begåtts för att få förståelse för den lokala kontexten, menar Hanna Lemoine. Det kan dessutom vara värdefullt för lokalsamhället att se det pågående arbetet för rättvisa.

Utredningsarbetet varierar beroende på om brottsoffret är man eller kvinna, enligt Hanna Lemoine. I en internationell kontext är det ibland svårare att få uppgifter från kvinnor.

– Ofta har vi vittnen som är en man som refererar vidare till en annan man och då är det viktigt att försöka få även kvinnors och barns perspektiv, säger hon.

Internationellt (sam)arbete

Sverige har en internationell skyldighet att utreda och lagföra folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser”, står det på Åklagarmyndighetens hemsida, men vad betyder det egentligen?

Den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag upprättades av FN för att utreda allvarliga krigsförbrytelser av medborgare till dess medlemsstater eller där FN har gett domstolen jurisdiktion att föra åtal. Häri återfinns Sveriges internationella skyldighet att utreda krigsbrott. Sverige samarbetar internationellt genom både EU och FN som båda har egna organ för att samordna utredningar om krigsbrott. Samarbetet sker dock inte utan problem, då länders resurser för att hantera sådana utredningar varierar avsevärt.

– Var och när domar fälls saknar betydelse, att det sker är viktigast. Det internationella samarbetet för att lagföra krigsbrott är en grundläggande förutsättning, sa kammaråklagare Reena Devgun under Åklagarmyndighetens krigsbrottsseminarium i Almedalen.

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här:

Hjälp oss att förbättra Utvecklingsmagasinet

Svara på vår enkät så att vi kan fortsätta driva och utveckla vårt digitala magasin. Det tar bara ett par minuter att svara på enkäten.

Starta enkät