Erfarenheterna av GAVI och Globala fondens riktade hälsoinsatser visar att enkla och snabba resultat inte står i motsatsförhållande till mer komplicerade och långsiktiga lösningar. Frågan är om dessa erfarenheter från hälsoområdet kan tillämpas inom andra områden, t.e.x klimatet. Det skriver Anders Nordström, Sveriges ambassadör för Global Hälsa.
Enkla medel och snabba resultat har ofta kritiserats för att vara mindre bra bistånd. Riktade insatser och vertikala fonder menar många undergräver själva fundamentet för bärkraftig utveckling utifrån en förståelse av hur komplex verkligheten är.
Jag delar självklart synen på att utveckling och förutsättningarna för minskad fattigdom kräver kunskap om och strategiskt förhållningssätt till en multidimensionell problematik och dito lösningar men jag vill också argumentera för att riktade insatser kan leda till bredare utvecklingseffekter.
Före drygt 10 år sedan skapades två specifika globala fonder på hälsoområdet. En för att öka tillgången till vaccinationer (GAVI) och en för att tackla de tre sjukdomarna AIDS, tuberkulos och malaria (The Global Fund to fight AIDS, TB and Malaria). Dessa initiativ fick utstå mycket kritik för att just vara för vertikala och inte bidra till mer bärkraftiga system i länderna.
Vi kan nu 10 år senare konstatera att dessa initiativ har bidragit till att miljontals människor överlevt och idag lever friska och produktiva liv. Att barna- och mödradödligheten minskat så snabbt som den har i Afrika kan med stor sannolikhet tillskrivas dessa insatser. Effekterna är inte bara hälsomässiga utan bredare än så. Minskad förekomst av malaria och färre som smittas av hiv och dör i aids innebär att länder inte tappar utbildad arbetskraft. Många företag i Afrika vittnar om hur viktiga dessa insatser varit för produktion och lönsamhet. Friska anställda är också mer produktiva. Fattiga människor som har möjligheten att förbli friska har större möjligheter att förbättra sin levnadssituation.
Globala fondens påfyllnadskonferens för nästkommande treårs period har just avslutats i Washington och resultatet blev nära 80 miljarder kronor (!) i nya resurser för perioden 2014-16. Globala fonden är därmed den största utvecklingsfinansieringsmekanismen i världen idag näst efter Världsbankens IDA.
Sverige har genom ett mycket aktivt styrelsearbete lyckats förändra Globala fondens arbetsmodell högst radikalt. Från ett system med ansökningar som skickades till Geneve och där man efter lång tid fick ett positivt eller negativt besked så sker finansieringen av insatser idag på ett mycket mer strategiskt sätt. Utifrån en bedömning av landets hälsosituation och egen förmåga att kunna finansiera verksamheten sker en tentativ tilldelning av ett viss ”resurskuvert”. Detta innehåller dels en grundplatta och dels en del som är beroende av kvalitet och prestation. En förhandling sker sedan där Globala fondens resurser blir en del i finansiering av det nationella programmet och bidrar på sätt till ett mer integrerat och bärkraftigt nationellt system.
Vidare har Sverige drivit igenom ett förstärkt system för att identifiera och hantera risker med fokus på att minska riskerna för korruption.
De resultat såväl GAVI som den Globala fonden redovisar är imponerande;
- Antal människor som får tillgång till bromsmediciner har bara det senaste året har ökat med 21 % till 5,3 miljoner (2013).
- Antal gravida hiv positiva kvinnor som nås av behandling för sig själva och för att förhindra smitta till barnet ökade från 1,7 miljoner till 2,1 miljoner kvinnor.
- Antalet behandlad malaria fall ökade samtidigt med 13 % till totalt 330 miljoner. Bara första halvåret 2013 distribuerades 30 miljoner myggnät.
- Totalt vaccinerades 145 miljoner barn i världen 2013 med stöd från GAVI, vilket var 48 miljoner fler än 2012. Detta i sin tur ledde till att 2 miljoner barns liv räddades.
Sammantaget har dessa insatser bidragit till att mödra- och barnadödlighet påtagligt sjunker i flera låginkomstländer. Slutsatsen är att resurser också för grundläggande service behövs och ger tydliga resultat på kort och lång sikt. Förbättrad hälsa och överlevnad är en förutsättning för att fattiga människor ska kunna ta sig vidare i livet. Det är också en viktig bidragande faktor till en positiv demografisk och ekonomisk utveckling där bl.a. jämställdhet och kvinnors och flickor situation är central.
Riktade, eller s.k. vertikala, insatser är dock inte tillräckliga eller bärkraftiga i längden. Därför har Sverige aktivt arbetat i styrelsen för Globala fonden och GAVI för att själva finansieringsmodellen ska ändras, vilket nu sker. Globala fonden lämnar nu ett ansökningsförfarande med Geneve i centrum för ett system med förhandlade och i viss mån förutbestämda landbidrag med respektives lands regering i centrum. Där finansiell bärkraftighet och effektiva hälsosystem betonas.
Frågan är vad vi kan lära av dessa framgångar när likande strukturer etableras för t.ex. klimatfrågorna. Enligt min mening finns mycket lära då vi även vad gäller klimatfrågorna måste hantera såväl de mer specifika närliggande behoven samtidigt som vi tar ett mer långsiktigt utvecklings- och bärkraftighetsperspektiv på vårt arbete. I det finns inget motsatsförhållande.
Anders Nordström
Ambassadör för Global Hälsa
Utrikesdepartementet
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se