Sen 2019 har El Salvador nytt styre, men den för många avslappnade och trendiga presidenten har börjat visa alltmer diktatoriska sidor. Nyligen avsattes flera av landets domare och det ser onekligen ut som att El Salvador närmar sig ett alltmer auktoritärt styre, något som Sverige bör ifrågasätta, menar Hanne Karlsson som är student vid Göteborgs universitet.
På den västra sidan av den centralamerikanska regionen vid Stilla havets kust ligger Centralamerikas minsta land – El Salvador –eller ”frälsaren” som namnet betyder på spanska. Det är säkert många som fortfarande associerar landet med det blodiga inbördeskrig som sträckte sig över hela 1980-talet och lämnade ett land i ruiner. Orsakerna till inbördeskriget grundade sig i missnöje och protester mot den ojämna fördelningen av mark i landet. 75 000 människor dödades och ett okänt antal människor är än idag klassade som försvunna . Konflikten karaktäriserades av amerikansk inblandning och aktiv stöttning för den salvadoranska militärregimen mot den dåvarande vänstergerillan FMLN. För några veckor sedan inleddes en rättegång mot flera salvadoranska officerare som ska ha beordrat massavrättningen av hundratals människor den 11 december 1981. Detta har lett till att många i landet återupplever gamla minnen när sår åter öppnas upp.
Nytt styre sen 2019
Landet befinner sig nu återigen i ropet på flera fronter då den omåttligt populäre unga och karismatiska Nayib Bukele, och hans parti Nya idéer, efter sin jordskredsseger i det senaste valet 2019 stegvis börjat omstrukturera det politiska styret i landet. Den för många avslappnade och trendiga presidenten, som ofta går klädd i bakåtvänd keps, har börjat visa alltmer auktoritära sidor vilket oroar många och hans styre har resulterat i en nästintill totalrenovering av det land som hållits ihop av fredsavtalet från 1992. Bukeles hjärtefrågor, vilka ligger till grund för hans popularitet, har varit centrerade kring korruption och det utbredda våldet – de frågor som landet kämpat mest med de senaste 30 åren. Men även om Bukele i mångt och mycket lyckats tygla dessa frågor har andra handlingar väckt stort missnöje.
Bukele får kritik
Det var i början av februari i fjol som militären stormade parlamentet på presidentens order innan presidenten gav parlamentet ett ultimatum: att godkänna ett lån på 109 miljoner dollar, eller tvingas komma tillbaka veckan därpå för ytterligare omröstningar – något som väckte kritik. Även i hanteringen av olika nedstängningar av landet har Bukeles metoder kritiserats. I stor utsträckning har nämligen militären använts i civila ärenden – något som Human Rights Watch menar går emot de bestämmelser som gjordes i 1992-års fredsavtal.
Då Nya idéer tidigare i år vann en klar seger i parlamentsvalet kunde partiet nyligen rösta för att avsätta fem av landets domare i Högsta domstolen och landets attorney general (motsvarande Sveriges justitieminister och högsta åklagare). Majoriteten Bukeles parti har innebär att de i teorin kan ändra landets grundlagar utan att stoppas av den politiska oppositionen. Många ser nu den senaste veckans parlamentariska omröstning som ett definitivt steg mot en än mer centrerad makt där presidentskapet i mångt och mycket liknar ett diktatoriskt styre.
Reaktionerna från omvärlden har inte låtit sig vänta. Såväl människorättsorganisationen Human Rights Watch som USA:s vicepresident Kamal Harris har uttryckt oro över den utvecklingen som väntar i och med den asymmetriska maktbalansen i landet.
– Vi känner djup oro för demokratin i El Salvador mot bakgrund av att nationalförsamlingens röstat för att avsätta domare i konstitutionella domstolar. Ett oberoende rättväsen är avgörande för att skapa en sund demokrati och en stark ekonomi, menar Kamala Harris på Twitter den 3 maj.
Bukele besvarade dessa farhågor via Twitter med att undanbe det internationella samfundet att lägga sig i frågor som rör El Salvadors inre affärer eftersom landet just nu ”städar huset” och han ber omvärlden att lämna landet ifred.
Auktoritär utveckling
2019 publicerades en studie av V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet om demokratisk nedgång och diktatorisk politisk utveckling – något forskarna kallar autokratisering. Studien visar att dagens demokratinedgång, till skillnad från tidigare årtiondens, sker i ett långsamt tempo och ofta går relativt obemärkt förbi. Tidigare har förändringar i styrelseskick oftast skett genom kraftiga åtgärder, till exempel via militärkupper eller andra explicita politiska åtgärder, medan de nu sker i ett längre tempo ofta över en längre tidsperiod för att undvika nationella och internationella reaktioner.
Kan Bukeles maktövertag vara en av dessa långsamma autokratiseringar, eller är det ett trendbrott vi bevittnar? Oavsett tempo ser det onekligen ut som att El Salvador närmar sig ett alltmer auktoritärt styre, något som bör ifrågasättas internationellt och även från Sveriges sida. Det fina med det internationella samfundet och demokratins status ligger i dess påverkningskraft att avleda autokratiseringar innan de fullbordas.