The texts on this site have been auto-translated which may result in some linguistic errors.

Under föregående vecka samtalade Donald Trump och Vladimir Putin om en möjlig fredslösning i Ukraina – ett samtal som väckt oro för Europas säkerhet och Ukrainas framtid. Bilden är en arkivbild från ett möte mellan ledarna under Trumps förra mandatperiod. Bild: Trump White House Archived /Flickr

Aktuell debatt

Vecka 7: Trumps politik väcker oro för Ukraina och Europas framtid

USA:s president Donald Trump har varit här, där och överallt i medierna, sedan han för andra gången svors in som USA:s president. Därför genomsyrar också presidenten i denna veckas Aktuell debatt. Efter bara någon månad vid makten har hans politik har redan satt avtryck på såväl internationellt bistånd som förutsättningarna för fredsförhandlingar i Ukraina.  

Donald Trumps återkomst i Vita Huset har snabbt gjort sig påmind, inte bara i USA utan även i Europa, där hans politik gett avtryck på allt från handelstullar och biståndsnedskärningar till en förändrad amerikansk inställning gentemot Ukraina.  

Onsdagens telefonsamtal mellan Trump och Rysslands president Vladimir Putin, där en vilja att inleda fredsförhandlingar om kriget i Ukraina signalerades, har väckt kritik och en oro för Europas framtida säkerhet. 

I Svenska Dagbladet kommenterar Olof Ehrenkrona samtalet: 

Han stryker konsekvent krigsförbrytaren Putin medhårs, medan Ukraina, som är den angripne och offret för alla dessa brott och förstörelse, inte ens ges tillträde till förhandlingarna.  

Ehrenkrona varnar för att Trumpadministrationens agerande riskerar att underminera den internationella ordningen, med allvarliga konsekvenser för Europas säkerhet. 

Europa måste stå på sig 

Skarp kritik kommer även från Expressens Patrik Kronqvist, men riktad mot Europa: 

Att ett amerikanskt presidentval kan få så dramatiska konsekvenser för vår kontinent är vårt eget fel, skriver han och pekar på Europas långvariga beroende av USA:s militära skydd. 

I Aftonbladet understryker Susanna Kierkegaard vikten av att Europa utvecklar en tydlig strategi för att möta Trumps konfrontativa politik gentemot kontinenten.

Det duger inte att gå och vänta längre. Europa måste kräva en plats vid förhandlingsbordet, skriver hon.  

I Göteborgs-Posten betonar Kerstin Bergeå vikten av att Sverige tar initiativ till diplomatiska lösningar för Ukraina och inte lämnar utrymme för Trump att ensam diktera villkoren: 

Med Trump vid rodret måste Sverige vara en aktiv motkraft, inte en passiv medföljare. 

Bistånd handlar också om global säkerhet

Även Trumps beslut om att frysa bistånd från USA kräver mer globalt ledarskap från Sverige och Europa, skriver Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect i Altinget. 

Nedstängningen av biståndsmyndigheten USAID har inte bara haft konsekvenser för humanitära organisationer utan också för jordbrukare i utvecklingsländer. Detta leder även till hunger och ökad osäkerhet i såväl utvecklingsländerna som i Sverige och Europa skriver hon. 

Anna Tibblin vill se att regeringen och EU fyller tomrummet efter USAID och hon är inte ensam. 

I veckan presenterade utrikesminister Malmer Stengard 2025-års utrikesdeklaration som anger inriktningen för regeringens utrikespolitik.  

I Aftonbladet kommenterar 16 biståndsorganisationer utrikesdeklarationen, som de beskriver som “uppseendeväckande världsfrånvänd”. De uppmanar utrikesministern att driva på för en mer ambitiös svensk och europeisk biståndspolitik. 

Det är inte bara moraliskt riktigt, utan också strategiskt nödvändigt, skriver organisationernas representanter 

Eftersom vi annars riskerar att gå mot en mer antidemokratisk världsordning, argumenterar debattörerna.  

Kritik mot svenska nedskärningar

Även i Sverige har regeringen genomfört stora förändringar i biståndet i närtid. En av de organisationer som har förlorat svenska biståndspengar är Unrwa, FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.  

Detta lär inte bara förvärra den humanitära katastrofen i Gaza utan också skada Israel, skriver Yehuda Shaul från den israeliska organisation Breaking the Silence i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Som menar att nedstängingen av UNRWA riskerar att skapa mer instabilitet i regionen. 

I Dagens ETC kritiserar riksdagsledamöterna Azra Muranovic (S) och Olle Thorell (S) regeringens nedskärningar av det svenska biståndet.  

– Det handlar inte bara om bistånd, det handlar också om vilket land vi vill vara. Ska Sverige vara ett land som står upp för barns rättigheter och internationell solidaritet? Eller ett land som vänder bort blicken när barn dör av svält och sjukdomar? 

 

Donald Trumps politiska avtryck Europa 

Trumps nya värld är en mardröm för Sverige
Patrik Kronqvist, Expressen

Sveriges nedmontering av diplomatin lämnar walkover till Trump i Ukraina
Kerstin Bergeå, ordförande, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Göteborgs-Posten

Det är ödesdagar för Ukraina
Olof Ehrenkrona, Svenska Dagbladet

Nu har Trump börjat förvandlas till Putin
Susanna Kierkegaard, Aftonbladet

Bistånd handlar också om global säkerhet 

Nu måste EU och Sverige göra mer för att stoppa världshungern
Anna Tibblin, We Effect, Altinget

Vår minister tittar bort när Trump skapar kaos
16 biståndsorganisationer, Aftonbladet

Regeringens förändringar av det svenska biståndet 

Debatt: Trump förstör för barnen – och Tidö gör det värre
Azra Muranovic (S) och Olle Thorell (S), riksdagsledamöter i utrikesutskottet, Dagens ETC

”Att avsluta stödet till Unrwa skadar Israel”
Yehuda Shaul, Breaking the Silence, Svenska Dagbladet

 

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: