Medan mycket av världens uppmärksamhet har vänts mot nya konflikter och andra humanitära kriser, är den humanitära katastrofen i Jemen fortfarande ett faktum och alldeles för allvarlig för att glömmas bort. Det skriver Alva Westlund, regionhandläggare för Mellanöstern och Nordafrika på Röda Korsets internationella avdelning.
Situationen i Jemen är inte resultatet av en ekonomisk kollaps eller någon naturkatastrof, utan grundorsaken är den väpnade konflikt som har plågat landet i mer än sju år. Cirka 20,7 miljoner människor – 66 procent av landets befolkning – är i behov av humanitärt bistånd. Av dessa är mer än 12,1 miljoner människor i akut nöd. Med globalt stigande bränslekostnader och eskaleringen av konflikten i Ukraina som höjer matpriserna, kommer människor i Jemen sannolikt att få det ännu svårare att hitta tillräckligt att äta till sina familjer.
Medan den väpnade konflikten i Jemen fortsätter tvingas civila till alltmer desperata handlingar för att hantera sin vardag. Få om några har några besparingar kvar. Många familjer säljer nu alla kvarvarande tillhörigheter för att ha råd med en måltid och en del barn har inget annat val än att ta till vapen för att försörja sina familjer, vilket förlänger denna konflikt ytterligare. För andra barn försvinner hoppet om en användbar utbildning snabbt, vilket ökar rädslan för ytterligare en förlorad generation och hämmar Jemens återhämtning i decennier framöver.
Samtidigt används humanitärt tillträde som ett förhandlingskort av de stridande grupperna och tillstånd för att nå de mest behövande kan nekas eller försenas i månader. Omvärlden både kan och måste ta ett större ansvar för att se till att humanitär hjälp når de mest utsatta människorna i landet och att internationell humanitär rätt respekteras i Jemen så att den hungerkatastrof som landet har i dag inte utvecklats till en svältkatastrof i morgon.
Sjukdomar sprids och civila dödas
Även i krig finns det lagar att följa. De är fastställda i den internationella humanitära rätten, även kallade Krigets lagar, och inskrivna i Genèvekonventionerna. Lagarna finns för att humanisera krigföring och begränsa lidandet för civila och stridande i väpnade konflikter. Krigets lagar är tydliga – civila, sjukhus och livsviktig infrastruktur får inte angripas. Trots det har det skett gång på gång i Jemen med följden att civila dödas både direkt av strider och av att det jemenitiska samhället har kollapsat.
Nära tre miljoner jemeniter har tvingats på flykt i sitt eget land, priserna på mat och mediciner har skenat och bränslet är så dyrt att många hälsokliniker inte kan hålla i gång eftersom de inte har råd att betala för el som ska se till att det finns ljus i operationssalar och ström till blodbanker. Attacker mot sjukvårdsinrättningar och förstörelsen av vatten- och avloppssystem har gjort att sjukdomar både snabbt sprider sig och är svåra att hantera eftersom sjukvårdssystemet har brutits ned.
Röda Korset och Röda Halvmånen finns sedan länge i Jemen med både lokala volontärer och personal, men den hjälp som vi och andra humanitära organisationer ger är långt ifrån tillräcklig och kommer aldrig att kunna lösa den humanitära krisen. Krigets lagar är tydliga kring ansvar – det är konfliktens parter och de som stödjer dem som ansvarar för att skydda civila. Det sker inte nu och de insatser som gjorts av omvärlden är inte tillräckliga utan måste skalas upp.
Konflikten i Jemen och de humanitära behoven i landet
• Lokala stridigheter och väpnad konflikt mellan olika grupperingar har pågått i Jemen i decennier.
• Stridigheterna i dag står framför allt mellan Huthirörelsen och myndigheterna. Denna konflikt har pågått sedan 2004 och bottnar i ett missnöje som Huthirörelsen känt, framför allt knutet till deras identitet som zayditer.
• Under den arabiska våren 2011 utbröt massprotester i Jemen och oppositionen krävde att president Saleh, som hade styrt Jemen i mer än tre decennier, skulle avgå.
• Saleh skulle överlämna makten till sin vicepresident Abd Rabbu Mansur Hadi och antagandet av en ny grundlag skulle hjälpa Jemen att bli en demokratisk stat.
• 2014 eskalerade missnöjet kring den nya grundlagen och övergångsregeringens arbete och i september intog huthirebellerna huvudstaden Sana’a.
• Under 2015 kulminerade konflikten in i storskaligt krig med flera internationella aktörers involvering. Sedan krigets start har krigsbrott rapporterats från alla stridande parter.
• Redan före kriget eskalerade år 2014 var Jemen det fattigaste landet i den arabiska världen och vattenbrist ett av landets största problem.
• Idag är 20,7 miljoner människor i behov av humanitärt stöd och av dessa är ca 12,1 miljoner människor i akut nöd och 4,7 miljoner barn och kvinnor är akut undernärda.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
