Irland har länge haft en unik relation till Palestina som sticker ut i jämförelse med andra europeiska länder. Denna speciella relation grundar sig framförallt i Irlands egen historia, präglad av brittisk kolonialism och förtryck. I en intervju berättar Jessica Cullinan och Sophia Boland hur detta har gjort att många irländare identifierar sig och sympatiserar med folk som kämpar för sin självständighet – inte minst med palestinier.
På internationella kvinnodagen den 8 mars samlades hundratals människor utanför City Hall i Dublin för att demonstrera för ett fritt Palestina. Banderoller och plakat med budskap som “Feminists stand with Palestine”, “Stop the genocide” och “No to Zionism, Imperialism, Genocide” syntes i folkmassan. Bland demonstranterna fanns Jessica Cullinan och Sophia Boland, två irländska 19-åringar, aktiva i solidaritetsrörelsen.
– Vi irländare är väldigt empatiska när det gäller folk som lever under ockupation och förtryck. Det är vi på grund av vår egen historia, vi vet hur det känns. Jag skulle definitivt säga att mycket av vårt stöd till Palestina grundar sig i hur vi själva behandlades av britterna, menar Jessica.
På denna dag, då människor världen över uppmärksammar kvinnors kamp och rättigheter, såg flera irländare därför möjligheten att både visa sitt stöd för kvinnors rättigheter och ett självständigt Palestina.
Ett politiskt och folkligt engagemang
Redan på 1980-talet blev Irland det första EU-landet att offentligt uttrycka stöd för en självständig palestinsk stat, och sedan dess har engagemanget varit starkt både politiskt och civilt. Genom åren har Irlands regering vid flera tillfällen kritiserat Israels politik och förespråkat starkare sanktioner, även om detta ofta har mött motstånd från andra EU-länder.
Irland har även varit en drivande kraft bakom åtalen mot Israel vid Internationella brottsmålsdomstolen (ICC), där landet där landet stöttat åtgärder för att få Israels agerande under granskning. Detta har skett i relation till anklagelser om krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter i de ockuperade palestinska territorierna.
Det folkliga engagemanget är påtagligt. Demonstrationer till stöd för Palestina är en återkommande syn på gatorna i Dublin, Galway och andra städer. Men irländarna visar även stöd inom kulturlivet, påpekar Jessica och Sophia.
– Stödet syns mycket i media och genom musiken. till exempel på Electric Picnic förra året, där artister tog upp Palestinafrågan inför tiotusentals människor, säger Jessica.
Sophia Boland fortsätter:
– Men det borde också läras ut mer i skolorna, eftersom inte alla har sociala medier.
Irland har även bidragit med betydande finansiellt stöd till Palestina genom olika biståndsinitiativ som exempelvis UNRWA. UNRWA (United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East) är en FN-organisation som grundades 1949 med uppdraget att tillhandahålla humanitärt stöd till palestinska flyktingar i Gaza, Västbanken, Jordanien, Libanon och Syrien.
Som en av de största bidragsgivarna till UNRWA, har Irland spelat en viktig roll i att tillhandahålla stöd som sjukvård och nödhjälp samt utbildning till palestinier. UNRWA fortsätter i nuläget att ge stöd till Palestina men står inför stora utmaningar då Israel förbjudit dess verksamhet i vissa områden och flera länder, inklusive USA och Sverige, har fryst eller avslutat sitt ekonomiska stöd.
Förra året tog Irland ytterligare ett historiskt steg genom att, inte bara stödja, utan även officiellt erkänna Palestina som en självständig stat. Israel svarade med att stänga sin ambassad i Dublin i december samma år.
Många irländare menar ändå att regeringen kan göra mer. Ett utbrett krav från det irländska civilsamhället är att regeringen ska anta den så kallade Occupied Territories Bill. Lagen skulle förbjuda import och export av varor från illegala israeliska bosättningar. Trots ett brett folkligt stöd har den ännu inte antagits.
– De borde verkligen få igenom lagen så fort som möjligt. Att vi fortfarande handlar med Israel och ger dem pengar är oacceptabelt. Även om det kanske inte gör en enorm skillnad globalt, skulle det åtminstone innebära att vi kan säga att vi gör allt vi kan, konstaterar Jessica.
Irlands stöd till Palestina genom åren
1975 – Irland erkänner PLO (Palestinska befrielseorganisationen) som en legitim representant för det palestinska folket.
1980 – Irland blir första EU-land att officiellt stötta principen om en självständig palestinsk stat.
1993 – Irland är en av de första EU-länderna att stödja Osloavtalen, men uttrycker samtidigt fortsatt stöd för en tvåstatslösning som skulle inkludera en suverän palestinsk stat.
2004 – Efter mordet på den palestinska ledaren Yassir Arafat, stärker Irland sitt stöd för en rättvis lösning på den israelisk-palestinska konflikten, vilket inkluderade erkännandet av Palestina som en suverän stat.
2014 – Irlands parlament (Dáil Éireann) röstar för att erkänna Palestina som en suverän stat - en symbolisk handling för att visa politiskt stöd.
2021 – Irland blir första EU-land att kalla Israels bosättningar på Västbanken för en "de facto annektering", och kritiserar Israels utvidgning av bosättningarna.
2024 – Irland erkänner Palestina som en självständig stat; Israel stänger sin ambassad i Dublin som en reaktion på beslutet.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se