I Berlins hjärta väcker ett sorgset barn med en nallebjörn uppmärksamhet. Målningen är ett av flera konstverk som reflekterar den intensiva och ofta polariserade diskussionen om Israels och Palestinas rättigheter, där Tysklands historiska ansvar för Israel möter ett växande stöd för Palestina.
I Berlins mest centrala och turisttäta stadsdel Mitte väcker en ny väggmålning uppmärksamhet. På en husfasad, i ett område som annars är relativt fritt från graffiti, syns ett 16 meter högt motiv föreställande ett sorgset barn med en nallebjörn i famnen. Ovanför barnet står texten “Bring them home now”, bredvid en israelisk flagga.
Motivet refererar till Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023, där över 1 200 personer dödades och mer än 200 kidnappades. Flera av dem barn.
När målningen besöks en stilla tisdagsförmiddag, syns bara några enstaka förbipasserande. En ung kvinna, Alina, på besök från Düsseldorf, stannar till och fotograferar konstverket.
– Jag tycker att det är svårt. Kanske är den lite kontroversiell med tanke på allt som händer i Gaza. Samtidigt var det som hände den 7 oktober fruktansvärt, säger hon när hon ombeds kommentera målningen.
I efterdyningarna av Hamas attack har Israel inlett ett omfattande militärt svar mot Gaza. Enligt FN-organet UNRWA har över 50 000 palestinier dödats, däribland tusentals barn. Människorättsorganisationer som Amnesty International och FN-experter har anklagat Israel för att begå folkrättsbrott, och klassat Israels krigsföring som ett folkmord. Israels regering har också fått kraftig internationell kritik för att blockera humanitär hjälp – inklusive mat, medicin och vatten – från att nå den belägrade civilbefolkningen.
I Tyskland har konflikten väckt debatt om hur landets historiska ansvar för Israel ska ta sig uttryck offentligt. Efter andra världskriget och Förintelsen slöts det så kallade Luxemburg-avtalet mellan Tyskland och Israel, vilket lade grunden för ett långtgående ekonomiskt, militärt och politiskt stöd.
Det tyska engagemanget beskrivs ofta både som en historisk förpliktelse och ett försök att säkra att historien inte upprepar sig. I flera städer hänger israeliska flaggor på myndighetsbyggnader, ofta tillsammans med den ukrainska flaggan, som symbol för solidaritet.

I Frankfurt blossade nyligen en politisk kontrovers upp när Haluk Yildiz, partiledare för partiet Bündnis für Innovation und Gerechtigkeit (Alliansen för innovation och rättvisa), ett lokalt parti med kopplingar till Turkiet, föreslog att den israeliska flaggan skulle tas ner från stadshuset under ramadan – eller att en palestinsk flagga skulle hissas bredvid.
– Flaggan från ett land som genomför ett folkmord hänger på vårt stadshus. Hur ska muslimer, och särskilt palestinier i Frankfurt, kunna fira ramadan i fred? argumenterade Yildiz i tidningen Middle East Eye. Förslaget röstades ner med hänvisning till Tysklands särskilda ansvar gentemot Israel.
Opinionen skiftar från skuld till kritik
Samtidigt växer det folkliga stödet för Palestina. Under 2024 har en rad pro-palestinska demonstrationer hållits runtom i Tyskland och på Berlins gator syns klistermärken, graffiti och skyltar som uttrycker solidaritet med det palestinska folket. Enligt en opinionsundersökning från Forsa Research Institute, publicerad i tidningen Stern, anser 60 procent av tyskarna att landet inte längre har ett särskilt ansvar för Israel. 65 procent är dessutom positiva till att erkänna Palestina som självständig stat – siffror som visar en tydlig förändring jämfört med tidigare undersökningar.
En familj passerar oss där vi står, utan att stanna eller lägga märket till husfasaden. Alina tittar upp mot det gråtande barnet igen. Enligt henne får Tysklands ansvar gentemot Israel aldrig glömmas.
– Vi är anledningen till att Israel finns, till att Israel ens behöver finnas. Jag tycker inte att det som händer i Gaza är rätt, men det betyder inte att vi kan sluta stötta Israels rätt att existera och att bekämpa antisemitism. Den israeliska flaggan är en symbol mot antisemitism, och det är något vi alltid måste försvara.
Fler artiklar om Israel- och Palestinakonflikten
Josephine Forthmann, FUF:s korrespondent i Israel, har pratat med unga israeler och palestinier om deras syn på vägen mot fred och försoning: "Palestiner och israeler i Arava: Fred börjar med förtroende" (2025)
Anna Lundberg, FUF:s korrespondent på Irland, har pratat med två unga kvinnor som på kvinnodagen passade på att också uppmärksamma Palestina "Irländska Jessica om stödet för Palestina: `Vi vet hur det känns´" (2025)
Äldre artiklar
Axel Sandberg, tidigare FUF-korrespondent på Västbanken, om fördrivning av palestinier från Masafer Yatta: "Israeliskt domstolsbeslut tvingar tusen palestinier att lämna sina hem" (2023)
Carl-Magnus Träff, tidigare följeslagare, beskriver den juridiska situationen i Jordandalen: "Tidigare följeslagaren: ”Utvecklingen i Jordandalen är oroande” (2023)
Fanny Lingqvist, tidigare följeslagare, om barn hur barn på Västbanken spenderar skoldagen under uppsikt av tungt beväpnad israelisk militär: "När ska palestinska barn kunna gå till skolan i fred och säkerhet?" (2022)