Bara dagar före ett planerat samtal mellan USA och Iran om de senares kärnteknikprogram genomförde Israel attacker mot flera av Irans militära och kärntekniska anläggningar. Detta följdes av motoffensiver från Iran och den 22 juni av amerikanska attacker mot iranska mål. Utvecklingsmagasinet sammanfattar den senaste utvecklingen.
Sedan Irans islamiska revolution 1979 har konflikten mellan Iran och Israel varit ett lågintensivt men ihållande inslag i regionens säkerhetspolitiska landskap. Bägge länder för proxykrig i regionen. Bland Irans allierade finns aktörer som Hizbollah i Libanon, Hamas i Gaza och Houthierebellerna i Jemen. Men dessa gruppers kapacitet har på senare tid försvagats – inte minst till följd av israeliska militära offensiver.
En av de mest laddade konfliktlinjerna är Irans kärnteknikprogram, som Israel betraktar som ett existentiellt hot. Iran förnekar ambitioner om att utveckla kärnvapen och insisterar på att programmet fokuserar på energiproduktion.
Sedan början av 2000-talet har Iran varit involverat i olika rundor av samtal med USA och andra länder om programmet. Den 15 juni skulle den sjätte omgången av den senaste rundan samtal mellan USA och Iran ha ägt rum i Oman.
De initiala attackerna mot iransk kärn- och militärinfrastruktur
Fredagen den 13 juni inledde Israel sin offensiv “Operation Rising Lion” med attacker mot centrala delar av Irans kärntekniska och militära infrastruktur. Dessa rapporteras ha genomförts med hjälp av insmugglade drönare samt stridsflyg och riktades mot strategiska kärnkraftsanläggningar samt högt uppsatta generaler i Teheran. Flera framstående kärnenergiforskare uppges också ha dödats.
Målet med attackerna uppges vara att försvaga Irans kärnteknikprogram. Men också att framkalla regimskifte i landet, rapporterar BBC.
Irans motoffensiv följde kort därefter. Sedan Israels inledande attack har striderna mellan Israel och Iran pågått nästintill oavbrutet. Israel har fortsatt sina angrepp mot bland annat Teheran och andra militära mål i regionen. Tusentals har flytt huvudstaden, som saknar fungerande skyddsrum för flyganfall.
Iran har i sin tur svarat med attacker mot militära mål i Tel Aviv. Båda sidor har riktat in sig på varandras olje- och gasanläggningar – något som ökar risken för en omfattande miljökatastrof, enligt uppgifter i The Guardian.
Efter mixade signaler ger sig USA in i konflikten
Natten till söndagen den 22 juni anföll USA iranska kärnanläggningar i Fordow, Natanz och Esfahan med bombflygplan. Attackerna följde efter att president Trump på torsdagen förnekat uppgifter i Wall Street Journal om att han då redan skulle ha godkänt attacker mot Iran. Varefter han signalerade att ett beslut skulle fattas inom de närmsta två veckorna.
Trump har upprepade gånger uttryckt att konflikten bör avslutas med att Iran helt överger sina kärnvapenambitioner.
De amerikanska attackerna följde på att “E3-länderna” – Storbritannien, Tyskland och Frankrike – på fredagen träffade Irans utrikesminister Abbas Araghchi för samtal tillsammans med EU:s utrikeschef Kaja Kallas. Efter mötet uppgav Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot att Iran uttryckt en vilja att fortsätta arbeta för en diplomatisk lösning kring kärnteknikprogrammet och andra frågor, rapporterar Al Jazeera.
Iran besvarade attackerna genom att slå mot amerikanska militärbaser i Qatar på måndagskvällen (svensk tid) den 23 juni. Enligt rapporter ska USA ha förvarnats dessförinnan.
Natten till tisdag den 24 juni meddelade Trump att Israel och Iran enats om en fullständig vapenvila. Uppgifter som bekräftades av både parterna efter uttalandet. En skör vapenvila tycktes ta form tidigt på tisdagen, men sattes under press efter att Israel genomfört ytterligare attacker under dagen. Trump uttryckte missnöje med båda parter i konflikten, men riktade särskild kritik mot Israel.
Den intensiva konflikten har krävt liv på båda sidor. Enligt uppgifter i AP den 23 juni uppskattar den Washingtonbaserade människorättsgruppen Human Rights Activists att minst 950 personer har dödats och omkring 3450 skadats i Iran efter de senaste attackerna. I Israel rapporteras minst 24 döda och omkring 1000 skadade. Det iranska styret har ännu inte släppt några officiella siffror över döda och skadade. Regimen i Iran har också en historia av att underrapportera denna typ av siffror.
Attacker mot kärntekniska anläggningar oroar experter
Redan den 13 juni varnade Rafael Mariano Grossi, chef för FN:s internationella atomenergiorgan, IAEA, att attacker mot kärntekniska anläggningar utgör allvarliga hot mot både människor, miljö och internationell säkerhet. Han uppmanade då alla parter att visa återhållsamhet och att undvika en farlig eskalering.
Efter de amerikanska attackerna mot iranska kärntekniska anläggningar den 22 juni meddelade IAEA att skadorna på plats är svårbedömliga.
– Vi måste försöka återvända till förhandlingsbordet så snart som möjligt. […] Vi har fört samtal med Iran. Vi har fört samtal med USA. Vi måste arbeta för fred, skrev Grossi i uttalandet.
Samtidigt fortgår Israels krig i Gaza
– Det faktum att Israel attackerade Iran betyder inte att [kriget i] Gaza är över. Idag dödades ett dussintal människor – den enda skillnaden är att detta kommer att få mycket mindre uppmärksamhet än gårdagen, sade Xavier Abu Eid, statsvetare och tidigare rådgivare till Palestinska befrielseorganisationen (PLO) till the Guardian i samband med att Israel inlett sina attacker mot Iran.
Offensiven mot Iran kommer samtidigt som Israel möter ökad internationell press och internationella utredningar om krigsförbrytelser i Gaza – bland annat för den humanitära blockad som hindrat förnödenheter från att nå civilbefolkningen.
När Eyal Zamir, stabschefen för Israels försvarsmakt, kommenterade vapenstilleståndet mellan Israel och Iran meddelade han att konflikten med Iran är ett oavslutat kapitel, men att man nu omfokuserar sin kapacitet till kriget mot Hamas i Gaza.