Personer med funktionsnedsättning är i stort sett aldrig inkluderade i arbetet för ett bättre klimat och de får inte heller information om klimatförändringarna i tillgängliga format. Utan information är det svårt att vara med och förändra. Det skriver MyRight, den svenska funktionshinderrörelsens organisation för internationellt utvecklingssamarbete.
Trots att personer med funktionsnedsättning påverkas särskilt hårt av klimatförändringarna saknas i stort sett alltid ett funktionsrättsperspektiv i klimatfrågor. Klimatförändringarnas påverkan på människa och miljö är påtagliga. Och det är de som redan lever i fattigdom och utsatthet som drabbas särskilt hårt – både kort- och långsiktigt. Personer med funktionsnedsättning är överrepresenterade när det gäller fattigdom samtidigt som de ofta systematiskt diskrimineras. Deras utsatthet inför ökade klimatförändringar är därför särskilt allvarlig.
Bortglömda i krisberedskap
Vid kriser och katastrofer är personer med funktionsnedsättning ofta är de sista att få information och de sista att få hjälp.
När klimatrelaterade katastrofer som översvämningar, cykloner, bränder eller värmeböljor inträffar är personer med funktionsnedsättning nästan aldrig inkluderade i krisplanerna. När till exempel larmet ljudet över ett område hör inte döva eller personer med hörselskada, och personer med intellektuell funktionsnedsättning kan inte alltid förstå vad som händer och hur de kan ta skydd. För personer med synskador och de som är blinda är det ofta nästintill omöjligt att själv ta sig till säkerhet. Information som ges via radio är inte tillgängligt för många grupper, och information som ges i skrift, till exempel på affischer, broschyrer eller film, är otillgängligt för andra. Information ges sällan på teckenspråk eller i syntolkat format.
Vid ett katastrofläge är det ofta svårt för alla att få mat, vatten, vård och information. För personer med funktionsnedsättning är det ännu mer utmanande. Det kan också vara svårt att vid en snabb evakuering få med rullstol, hjälpmedel och livsviktiga mediciner. För många går det helt enkelt inte att fly till säkerhet, utan de tvingas stanna kvar i fara.
När kris- och katastrofplaner helt utelämnar personer med funktionsnedsättning är de lämnade utan stöd och utan räddningsinsatser. Den systematiska diskriminering som personer med funktionsnedsättning möter på många håll tillsammans med en utbredd fattigdom gör att de ofta lämnas åt sitt öde och i totalt beroende av omgivningen.
Studier visar också att personer med funktionsnedsättning löper större risk än andra att utsättas för våld vid katastrofer – och särskilt utsatta är kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.
Hindrade att delta i arbetet för en bättre miljö
På grund av bristande tillgänglighet går världen miste om miljontals människors engagemang och bidrag. Information om klimatkrisen, dess konsekvenser och hur vi som individer kan bidra ges sällan i för alla tillgängliga format. Utan information är det svårt att vara med och förändra.
Klimatarbetet följer samma diskriminerande strukturer som andra områden och personer med funktionsnedsättning osynliggörs, glöms bort och bortprioriteras. Ett exempel som många i Sverige kan relatera till är återvinningsstationer, som i stort sett aldrig är anpassade så att personer som är blinda eller använder rullstol kan använda dem.
Uteslutna från besluts- och påverkansprocesser
Trots att personer med funktionsnedsättning påverkas i oproportionerligt hög grad av klimatförändringarna, är de oftast uteslutna från beslutsprocesser på alla nivåer.
Strategier, policyer och beslut kring klimat saknar i stort sett alltid ett funktionsrättsperspektiv och organisationer av personer med funktionsnedsättning bjuds nästan aldrig in till förhandlingar eller samtal som rör klimatfrågor. Om de bjuds in hindrar ofta bristande tillgänglighet dem från att fullt ut delta i samtalen och göra sina röster hörda. Ett exempel på det fick vi under FN:s klimattoppmöte COP26 i november 2021 då Israels energiminister Karine Elharrar inte kunde delta eftersom det inte var möjligt att komma in med rullstol i lokalerna.
Det går att förändra
Personer med funktionsnedsättning och deras organisationer behövs i arbetet för mer motståndskraftiga och hållbara samhällen.
Det behövs information om klimatfrågan och om hur vi alla som enskilda individer kan leva miljövänligare i format som är tillgängliga för alla – till exempel på teckenspråk, syntolkat och lättläst.
Aktörer inom global hållbarhet måste samarbeta med organisationer av personer med funktionsnedsättning för att förbättra strategier, policyer, planer, beslut och utvärderingar. Arbetet med datainsamling måste också förbättras så att vi kan synliggöra hur vissa grupper är särskilt utsatta och påverkas i högre utsträckning.
Det finns en miljard människor med funktionsnedsättning i världen. Arbetet för klimat och miljö skulle kunna nå längre om personer med funktionsnedsättning bättre inkluderades och kunde delta aktivt. Vi vill också ta vårt ansvar. Våra insatser gör också skillnad.
Om personer med funktionsnedsättning i världen
• 15 procent av världens befolkning lever med funktionsnedsättning.
• 80 procent av alla med funktionsnedsättning lever i fattigdom.
• 1 av 5 bland världens allra fattigaste har en funktionsnedsättning.
• I låginkomstländer lever fler än var femte kvinna med funktionsnedsättning.
• 1 av 20 barn i världen lever med funktionsnedsättning.
• 1 av 3 barn med funktionsnedsättning går inte i skolan. I många grupper är det uppemot 9 av 10 barn och unga som saknar möjlighet till utbildning.
• I många länder saknar över hälften av personerna med funktionsnedsättning tillgång till vård.
• Unga kvinnor och flickor, drabbas av könsrelaterat våld i tio gånger högre utsträckning än unga kvinnor och flickor utan funktionsnedsättning.
• I många länder saknar mer än hälften av hushållen där det bor en person med funktionsnedsättning tillgång till el.
• Över hälften av alla med funktionsnedsättningar lever i länder som påverkas av konflikter och naturkatastrofer.
• 128 av 190 länder i världen har genom sina författningar eller lagar begränsningar som kan inskränka rösträtten för personer med funktionsnedsättning.
Detta är en gästkrönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en gästkrönika till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se