Afghanska skolflickor påväg till skolan i byn Gardon e-Bola strax väster om Kabul. Skolan, som drivs av Svenska Afghanistankommittéen, är en av få skolor i landet som hålls öppna efter Talibanernas maktövertagande tidigare i år. Foto: Paul Hansen. Källa: DN.

Analys

Flickors skolgång – en nyckel till hållbar utveckling

Förra veckan inföll den internationella dagen för utbildning. I år riktades strålkastarljuset mot den universella rätten till utbildning som en kugge för att nå global hållbar utveckling. Samtidigt som skolutvecklingen går åt rätt håll på många plan har en särskilt grupp fallit efter – flickorna.

Den 24 januari firade den internationella dagen för utbildning fyra år under temat “Changing Course, Transforming Education”. Det är sedan tidigare känt att utbildning är en viktig, om inte avgörande, del för att nå internationell fred och utveckling. Ändå befinner sig miljontals barn i skolåldern utanför skolsystemet. En majoritet av barnen som saknar rätt till utbildning är flickor. 

UNICEF och Plan International förklarar att utbildning är en mänsklig rättighet och något som lägger grunden för fortsatt utveckling, jämställdhet och införlivandet av andra mänskliga rättigheter. Prioritering och kapacitetshöjande insatser för flickors utbildning har gång på gång visat sig vara en av de viktigaste faktorerna för att uppnå ökat välstånd, bättre hälsa och jämställdhet. 

I staden Herat i de nordvästra delarna av krigshärjade Afghanistan utspelar sig något som för landet är ovanligt – flickor i högstadieåldern går i skolan. Efter att talibanerna tog makten tidigare i år har utbildning, särskilt flickors utbildning, bortprioriteras och i många områden motarbetats av det nya styret. Talibanstyret godkände aldrig skolans öppnande, men de ifrågasatte aldrig när elever och lärare åter samlades i skolans lokaler i början av oktober 2021. 

Drygt 80 mil österut, i det talibanvänliga Jalrizområdet väster om Kabul, återfinns ännu ett undantag. Flickskolan i byn Gardon e-Bola drivs sedan 2019 av Svenska Afghanistankommittéen och har sedan dess inte hållit stängt en enda dag, rapporterar Dagens Nyheter

Tanzanias president Samia Suluhu Hassan har erhållit stöd för sina insatser att modernisera landet, men även kritik för bland annat hårda begränsningar av yttrandefriheten i landet, enligt Reuters. Foto: Paul Kagame. Källa: Flickr.

Vänder vi blicken längre söderut och fokuserar på Tanzania uppenbarar sig även här en utveckling vad gäller flickors rätt till skolgång. Här har exempelvis flickors rätt till skolgång reglerats hårt av en policy som inrättades 2017 av landets före detta president John Magufuli. Policyn gav enskilda skolor rätt att förbjuda gravida flickor att gå i skolan, samt att ta bort möjligheten för dem att återvända efter förlossningen. I och med fjolårets regeringsskifte har den nya presidenten Samia Suluhu Hassan arbetat för att modernisera och uppdatera flera av de policys och regleringar den föregående regeringen instiftade. Detta för att ge tillbaka gravida flickor och nyblivna mödrar rätten till utbildning.

– Detta viktiga beslut understryker landets åtagande att stödja flickor och unga kvinnor samt att förbättra deras chanser att erhålla bättre utbildning, hävdade Världsbanken i ett uttalande i samband med att förändringen offentliggjordes.

Flickors utbildning har under en lång tid setts som en central punkt i de mer långsiktiga målen gällande hållbar utveckling, fred och socialt främjande. Trots detta är flickor underrepresenterade när det kommer till att genomföra skolgången. De ovan nämnda exemplen visar att det finns ljusglimtar i den mörka statistiken om kvinnors rätt till utbildning. Däremot krävs fler insatser på alla samhällsnivåer för att utbildning ska bli jämställt och tillgängligt för flickor världen över. Huruvida detta uppnås i Agenda 2030 återstår att se. 

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: