Organisationen Syria Relief verkar för att hjälpa sjuka kvinnor och barn i Syrien med lokala läkare och sjuksköterskor. Men coronapandemin skapar oro i ett land drabbat av krig och osäkerhet.
I början av 2020 drabbades regionen Idlib i nordvästra Syrien av den värsta humanitära katastrofen i landets tio år långa inbördeskrig. Tre miljoner människor, varav en miljon barn, som flytt till den relativt säkra regionen Idlib, fastnade i en militär offensiv av den syriska regimen. Hundratusentals människor hamnade på flykt utan tillgång till mat, boende och sjukvård. Bristen på tält har också tvingats människor att sova utomhus i minusgrader. Situationen i Idlib har för tillfället stabiliserats men samtidigt har hela världen drabbats av det osynliga coronaviruset.
Amany Qaddour är regionchef för organisationen Syria Relief and Development och doktorand inom folkhälsa på John Hopkins University. Organisationen drivs och upprättades av hennes pappa Dr. Jihad Qaddour och systern Jomana Qaddour. Amany Qaddour berättar om arbetet med att erbjuda sjukvård till kvinnor och barn. De anställer huvudsakligen syriska läkare, sjuksköterskor, lärare och ingenjörer. De upprättar vårdcentraler och skolor för att syrierna ska få tillgång till livsavgörande vård, mat, skydd och utbildning. Den långsiktiga vinsten blir att en del av Syriens utbildade arbetskraft stannar kvar i landet, vilket skulle kunna förenkla återuppbyggandet av landet efter kriget.
Sedan 2011 har Syria Relief and Development erbjudit hjälp till över elva miljoner människor. Men vad är det som får dessa människor att riska livet och stanna kvar i en krigszon?
– Jag kan inte prata om dessa fantastiska människor utan att bli rörd. Det enda jag kan säga är att de är hjältar, säger Amany Qaddour.
Hon berättar att den vanligaste anledningen till att syrierna stannar kvar för att hjälpa till är en känsla av ansvar. Det handlar om att använda sin kompetens till att göra livet lite drägligare för de landsmän som är kvar och inte har möjlighet att lämna landet.
– När det uppstår en humanitär kris agerar ofta internationella organisationer snabbt men efter krisen lämnar de landet. Detta skapar en stor brist på läkare, sjuksköterskor och lärare. Vi försöker att förebygga detta, berättar Amany Qaddour.
Antal bekräftade coronafall ökar
Pandemins intåg i världen kan göra att situationen i Idlib förändras på nytt. I dagsläget (30 sept) finns det cirka 4100 bekräftade fall av covid-19 i landet och över 190 personer ska ha avlidit till följd av viruset enligt WHO. Samtidigt befarar man att antalet smittade kan vara upp till över 100 000 människor. Amany Qaddour är orolig för att sjukdomen ska sprida sig och få ett starkare fäste i fler delar av samhället.
– Eftersom området är så kraftig överbefolkat kan ett fall snabbt bli till hundra som sedan blir till flera tusen. De flesta människor bor i läger eller tält och har därför inte tillgång till dörrar och fönster, vilket gör det svårt att distansera sig.
Till skillnad från Sverige, där det finns mer resurser och möjlighet att prioritera bekämpningen av coronaviruset, har befolkningen även andra behov som behöver tillgodoses. Amany Qaddour berättar att syrierna kämpar för att få mat, skydd och grundläggande vård för att kunna överleva. Befolkningen är mer oroade för eskalerat våld och regionala tillslag av militär än för coronaviruset, enligt Qaddour.
Svårt att få fram hjälpinsatser
Pandemin har också gjort det svårare att få fram mat, förnödenheter, medicinsk skyddsutrustning och framför allt coronatester för att kunna lokalisera och förhindra att viruset sprids, enligt Middle East Institute i Washington, USA. Den globala efterfrågan på varorna är dessutom hög och Syrien har svårt att tävla med andra länder så som Sverige, Tyskland och USA. Nu vädjar Amany Qaddour om hjälp från andra länder och internationella organisationer.
– Om inte vi syrier får fortsatt stöd kan situationen snabbt förvärras här, säger Amany Qaddour.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se