President Joe Biden meddelade på onsdagen att USA:s trupper lämnar Afghanistan i höst. Därmed avslutas USA:s längsta krig efter 20 år. Men för Afghanistan är kriget, som redan skördat tiotusentals civila liv, inte över. Nu är det viktigare än någonsin att en politisk lösning nås i konflikten, menar Andreas Stefansson, generalsekreterare för biståndsorganisationen Svenska Afghanistankommittén.
Förra året inleddes en historisk fredsprocess för Afghanistan. För första gången satte sig en delegation med representanter för regeringen och oppositionen vid samma förhandlingsbord som talibanerna. Dessutom slöts ett avtal mellan talibanerna och USA, där talibanernas huvudkrav var att utländska trupper skulle lämna landet. Enligt avtalet skulle uttåget ske redan 1 maj. Talibanerna å sin sida förband sig till att bryta band med terrorgrupper som al-Qaeda och att inte attackera amerikanska intressen. När nu USA skjuter på sitt utträde till 11 september menar talibanerna att USA brutit sin del av avtalet och de säger i ett uttalande att det öppnar dörren för talibanerna att ” vidta alla nödvändiga motåtgärder”. Det är i skrivande stund osäkert om talibanerna kommer att delta i nästa steg i fredsprocessen, en FN-ledd konferens planerad att hållas i Turkiet med start den 24 april.
Svenska Afghanistankommittén ser med oro på talibanernas varning som skulle kunna innebära att gruppen är på väg att trappa upp sin krigföring istället för sitt engagemang i fredsprocessen. Vi är av den bestämda uppfattningen att den afghanska konflikten endast kan lösas vid förhandlingsbordet.
Risk för ökat våld
Afghanistan står inför ett vägval där parterna i fredsförhandlingarna kan avgöra vilken kurs landet tar in i framtiden. Vad som händer i september, när USA och även övriga Nato-länder tar hem sina trupper, beror på hur fredsprocessen utvecklar sig de kommande månaderna. Misslyckas regeringen och talibanerna med att få till stånd en vapenvila och en politisk uppgörelse kan USA:s uttåg leda till att våldet eskalerar. När det internationella militära motståndet försvinner kan talibanerna liksom andra väpnade grupper se sin chans att flytta fram sina positioner. Det skulle få katastrofala följder för Afghanistans civilbefolkning som lidit svårt under decennier av krig och fattigdom. En fjärdedel av de civila som dödades förra året var barn, enligt FN:s samordningsorgan i Afghanistan, UNAMA.
I Afghanistan finns idag en stor oro för vad som kommer att hända säkerhetsmässigt när de utländska trupperna lämnar. Samtidigt oroas många kvinnor av vad en politisk uppgörelse med talibanerna skulle innebära. Talibanernas löften om att respektera kvinnors rättigheter har varit vaga och de äldre generationerna minns med fasa talibanernas repressiva regim i slutet på 1990-talet då flickskolor tvingades att stänga och kvinnor inte tilläts att lämna sina hem utan manliga följeslagare.
Framsteg för kvinnor
Sedan talibanerna störtades 2001 har stora framsteg gjorts vad gäller kvinnors rättigheter i Afghanistan. Miljontals flickor går i skolan och för första gången i landets historia växer nu en generation fram som kan läsa och skriva. Kvinnor studerar på universitetet och driver företag. En fjärdedel av parlamentets ledamöter är kvinnor. Svenska Afghanistankommittén och andra aktörer har utbildat tusentals barnmorskor och mödravården har byggts ut. Mödradödligheten har så mycket som halverats de senaste 20 åren. Dessa framsteg får inte gå förlorade.
För civilbefolkningens skull måste parterna genast enas om ett eldupphör och förhandla fram ett fredsavtal. Det krävs en konstruktiv dialog där inte bara de med våldskapital får komma till tals, utan även civilsamhället, kvinnor och minoriteter. Det internationella samfundet måste ge processen sitt fulla stöd och samtidigt sätta press på parterna så att kvinnors och minoriteters rättigheter inte förhandlas bort. Det är mycket långt kvar men med uppriktig politisk vilja, också från grannländer och stormakter, kan kriget få ett slut.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
