Det finns mycket kvar i kampen för jämställdhet, både i Sverige och i världen. Det skriver Centerkvinnornas Susanne von Tiedemann. Foto: Pablo Valerio / Pixabay

Gästkrönika

Kvinnoförbunden behövs – i både Sverige och världen

Va? Vad sa du, jobbar du på ett kvinnoförbund? Ursäkta, men behövs verkligen kvinnoförbund? Sverige är ju jämställt.

Ganska ofta möts jag av den reaktionen då jag berättar var jag jobbar. Jag är generalsekreterare på Centerkvinnorna, Centerpartiets kvinnoförbund. Jag brukar svara att så länge det finns jämställdhetsrelaterade orättvisor som drabbar kvinnor, behövs medveten särorganisering i form av kvinnoförbund.

Vi lever fortfarande i ett ojämställt samhälle och många av de orättvisor som drabbar kvinnor tas det ofta inte hänsyn till i den politik som förs. Ojämställdheten finns med genom hela livet, i hela samhället, även i det ”jämställda” Sverige. Elever begränsas av traditionella könsnormer vid studie- och yrkesval. Flickor ges idag inte samma möjligheter som pojkar att idrotta och slutar idrotta i tidigare åldrar än pojkar.

Makt och inflytande är ojämnt fördelat mellan könen och vi har könsrelaterade skillnader i lön och karriär. Kvinnor utför mer obetalt arbete än män och har lägre pensioner, som en följd av lägre livsinkomst. Kvinnor utsätts oftare för grovt våld i hemmet än män.

Listan kan göras hur lång som helst – och alla de här delarna jobbar vi med. Vi som kvinnoförbund. Jämställdhet handlar om att värna alla människors lika rätt och värde, om allas frihet att bestämma i sitt eget liv. Ojämställdhet är som ogräs, slutar vi bekämpa ogräset så växer det!

Men visst har de rätt, Sverige har kommit långt. På pappret finns väldigt mycket på plats för att män och kvinnor ska kunna leva ett jämställt liv i vårt samhälle. Sverige är tillsammans med Belgien, Danmark, Frankrike, Lettland och Luxemburg ett av världens sex jämställda länder enligt Världsbankens jämställdhetsskala 2019. För oss i Sverige är det självklart att både kvinnor och män, unga och gamla kan vara aktiva i politiken, vilket är långt ifrån givet i andra länder.

Vi kan dela med oss till kvinnor i andra länder

Hur kan vi då hjälpa våra medsystrar världen över på bästa sätt? Vi kan dela med oss av våra erfarenheter till kvinnor i andra länder. Centerkvinnorna stödjer genom Centerpartiets Internationella Stiftelse, CIS, ett projekt i Benin i Västafrika och ett projekt med den ideella organisationen Palestinian Working Women’s Society for Development (PWWSD). Båda projekten syftar bland annat till att stärka kvinnors möjligheter till delaktighet och inflytande i politiken och i samhället.

En av många viktiga internationella jämställdhetsfrågor är den ökande traffickingen i Europa. En majoritet av offren är kvinnor. Människohandel och prostitution är slavhandel och något vi aldrig kan acceptera. Den svenska sexköpslagen ger polisen och sociala myndigheter bra verktyg, men det krävs ytterligare kraftfulla insatser för att säkerställa att ingen människa köps eller säljs. Därför är det viktigt att samhället på ett bättre sätt än idag tar hand om alla flickor, kvinnor, pojkar och män som utsätts.

Alarmerande rapporter har visat att Sverige inte längre fullföljer sina internationella åtaganden om människohandelsoffers rätt till skydd och stöd. Vi vill se bättring! Att bekämpa människohandel och trafficking är högt prioriterat för Centerkvinnorna.

Klimatförändringar och jämställdhet hör ihop

”Okej, jag hör vad du säger”, får jag höra. ”Men är det ändå inte klimatfrågan viktigast?” Ja, klimatfrågan är viktig, den handlar ju till syvende och sist om vår överlevnad. Just därför är jämställdhet viktigt! Kvinnor bidrar mindre till klimatförändringarna, men drabbas hårdast. Enligt UN Women Watch lägger till exempel kvinnor i utvecklingsländer 2-20 timmar eller mer i veckan på att samla ved till hushållet. Det tar mycket tid och påverkar flickors möjlighet att gå i skolan och få utbildning. Därmed ökar och cementeras ojämställdheten.

När kvinnor har sämre sociala och ekonomiska rättigheter och möjligheter än män blir dödligheten större bland kvinnor i klimatkatastrofer och extremväder. Fattiga drabbas hårdast, och majoriteten av världens fattigaste är kvinnor. I Sverige släpper mäns privata transporter ut dubbelt så mycket koldioxid som kvinnors transporter, enligt Naturskyddsföreningen. Dessutom äter män mer kött.

Klimatförändringarna är en utmaning, men också en möjlighet att hitta långsiktiga lösningar och jämlikare strukturer. Studier visar att länder med större jämställdhet mellan könen får en snabbare och mer hållbar utveckling. Mål fem i de globala målen för hållbar utveckling är att uppnå jämställdhet. Att säkerställa kvinnors och flickors rättigheter är en förutsättning för hållbar utveckling och att målen nås till 2030. Så på det hela taget kan vi väl vara överens om att kvinnoförbund behövs även i det jämställda Sverige 2020.

Detta är en gästkrönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en gästkrönika till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: