Ett nytt dekret i Ecuador kritiseras för att utöka militärens närvaro vid protester och för att tillåta dödligt våld mot demonstranter. Människorättsorganisationer stoppade dekretet i författningsdomstolen – med hjälp av landets Ombudsman. Utvecklingsmagasinet har pratat med den uppmärksammade Ombudsmannen.
Den 29 maj utfärdade Ecuadors försvarsminister, Oswaldo Jarrin, ett ministerdekret som omdefinierade militärens befogenheter. Dekretet väckte nationell kritik.
– Lagen går emot konstitutionen och grundläggande rättigheter eftersom militären kan delta i insatser vid protester och använda dödligt våld, säger landets Ombudsman, Freddy Carrión Intriago.
Ombudsmannen är en viktig demokratisk statlig institution som verkar som en kontrollmakt för att tillvarata medborgares rättigheter gentemot myndigheter. Tillsammans med civilsamhället utgör Ombudsmannen en grundbult i demokratin för att balansera, kritisera och ompröva regeringsbeslut och lagar. Nu har människorättsorganisationer och Ombudsmannen överklagat det nya dekretet till författningsdomstolen.
I ett videosamtal intervjuar Utvecklingsmagasinet Freddy Carrión Intriago om landets nya försvarsdekret 179.
– Ministerdekretet bryter mot nationell och internationell rätt och vi bestämde oss därför för att gå till författningsdomstolen – flera människorättsorganisationer har gjort likadant, säger han.
Det här är inte första gången Ombudsmannen hamnat i den politiska hetluften den senaste tiden. I oktober förra året skakades Ecuador av massprotester till följd av att landets bränslesubventioner drogs tillbaka. Ombudsmannen blev då en central aktör i rapporteringen om kränkningar av mänskliga rättigheter och i samarbetet med internationella organisationer. Hans arbete har mött både stöd, kritik och även hot mot honom och hans familj.
Under intervjun syns Ecuadors flagga i bakgrunden på hans kontor. Bredvid hänger Ombudsmannens flagga med sloganen ”Utmaningen med att vi är olika är att känna oss lika”. Han framhäver att dekretet inte lever upp till de civila och politiska rättigheterna.
– Rätten till liv och fysisk integritet får aldrig kränkas – inte ens under exceptionella situationer som protester eller instabilitet, säger han.
Försvarsministeriet, å sin sida, har istället påpekat att dödligt våld endast får användas om det finns ett hot mot militären eller någon annan, samt att militära insatser måste följa principerna om laglighet, nödvändighet och proportionalitet. De menar att den nya lagen inte bryter mot rätten att protestera.
Ombudsmannen menar att ministerdekretet inte bara bryter mot mänskliga rättigheter, utan även mot konstitutionella normer.
– Militären har befogenhet att försvara befolkningen mot yttre hot, inte att hantera interna protester, säger Freddy Carrión Intriago.
Ombudsmannen citerar António Guterres, FN:s generalsekreterare, och varnar för att den pågående sanitära och ekonomiska krisen även kan resultera i en humanitär kris.
– I ett sådant läge, med ett högre socialt missnöje bland befolkningen, kan protester uppstå som ett legitimt sätt för folk att påverka sin situation och sina rättigheter, säger Freddy Carrión Intriago.
Efter påtryckningar slog författningsdomstolen fast att ministerdekretet inte följer konstitutionen. Det upphör därför att gälla tills en ny lösning kan hittas. Beslutet är på många sätt en vinst för civilsamhället. Det är också ett kvitto på Ombudsmannens arbete med att värna rättigheter.
– I framtiden behöver vi en rättighetspolitik som inte är bakåtsträvande, säger han och ler hoppfullt.
Med nya utmaningar från coronapandemin och en ekonomisk kris återstår det att se huruvida Freddy Carrión Intriagos förhoppningar kommer att uppfyllas.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se
