Urfolken i Australien är den mest missgynnade gruppen i landet och upplever bland annat diskriminering inom arbete, sjukvård och rättsväsendet. En folkomröstning ska hållas senare i år då befolkningen ska rösta för eller emot att säkra aboriginernas och Torressundöbornas politiska inflytande i parlamentet.
Australiens premiärminister Anthony Albanese meddelade i slutet av mars att landet kommer hålla en folkomröstning någon gång mellan oktober och december i år. Då ska Australiens befolkning rösta om att ändra konstitutionen för att erkänna urfolken i landet och ge dem en ”egen röst” i parlamentet.
Urfolksgrupperna aboriginer och Torressundöbor utgör cirka 3,8 procent av Australiens befolkning, och de har levt och brukat landet i över 65 000 år. Trots det nämns de inte den nuvarande 122 år gamla konstitutionen. Urfolken i Australien har sedan kolonialismen varit förtryckta och missgynnade. Först under 1960-talet erkändes urfolken som en del av Australiens befolkning och de fick bland annat rösträtt. Men diskriminering mot aboriginer och Torressundöbor präglar fortfarande det australienska samhället. Flera mätningar visar stora klyftor mellan gruppernas levnadsförhållande jämfört med det nationella genomsnittet.
– En 10-årigt klyfta i förväntad livslängd, en dubbelt så hög självmordsfrekvens, tragiska nivåer av barnadödlighet och sjukdomar, en massiv överrepresentation i fängelse och dödsfall i häkte, förklarade Australiens premiärminister Anthony Albanese, under en presskonferens i mars angående folkomröstningen.
Ett ja till en ändring i grundlagen kommer innebära skapandet av urfolkens ”egen röst”, vilket kommer att fungera som ett rådgivande organ där formella rekommendationer och förslag som gäller urfolken kan lämnas till regeringen. Parlamentet kommer även kunna stifta lagar i enlighet med dessa frågor och rekommendationer.
– Om inte nu – när? Vi har pratat om att erkänna aboriginer och Torressundöbor i grundlagen i årtionden – nu har vi chansen att göra det, sa ministern för Australiens urfolk Linda Burney, under presskonferensen om folkomröstningen.
Att ändra den över 100 år gamla grundlagen har hittills varit en utmanande uppgift i Australien där endast 8 av 44 folkomröstningar har röstats igenom. Oppositionspartierna till den sittande regeringen är delade i frågan om årets folkomröstning. Det liberala högerpartiet har uttryckt sin oro över de ännu okända konsekvenserna av en ”egen röst” för urfolken, medan mitten-högerpartiet har sagt att de kommer rösta nej i omröstningen och uppmanar sina följare att göra detsamma.
I Australien är det obligatoriskt valdeltagande eller valplikt – vilket betyder att alla medborgare måste rösta vid valet. Att inte rösta resulterar i en mindre bötessumma. Enligt opinionsmätningar är i nuläget en knapp majoritet för grundlagsändringen. Att förslaget saknar konkreta detaljer och att urbefolkningen skulle få för mycket politisk makt är exempel på anledningar varför en stor del av befolkningen tänker rösta nej till förslaget. Huruvida urfolken kommer att erkännas genom stärkt politisk representation återstår att se.
– Folkomröstningen 2023 är den bästa chansen vi någonsin haft att skapa strukturella förändringar som kommer att ge bättre förutsättningar för urbefolkningen, sa senator Patrick Dodson, under samma presskonferens.
Aboriginer och Torressundöbor
- Omkring 980 000 människor tillhör urfolksgrupperna aboriginer och Torressundöbor. De sistnämnda är invånarna på öarna i Torres sund, som består av cirka 6 000 personer.
- Storbritannien koloniserade Australien i slutet av 1700-talet, och på 1920-talet hade urfolken minskat med flera hundra tusen på grund av våldsam förföljelse.
- I mitten av 1900-talet satsade myndigheterna på att ”anpassa aboriginerna”. Det innebar att urbefolkningen nekades sitt traditionella levnadssätt för att inlemmas i det ”moderna samhället”. Tusentals barn stals från sina föräldrar och placerades på institutioner där de omskolades och utsattes för både fysiskt och psykiskt våld. Dessa barn, som kallas för the lost generation, lider ännu svårt av detta trauma, som dock har uppmärksammats alltmer.
- Först 1967 fick urfolken rätt till medborgarskap och rösträtt, och 1999 antog parlamentet en deklaration om ”djup och uppriktig ånger” för forna oförrätter mot aboriginerna. I dag är aboriginerna och Torressundöborna fortfarande de ur alla synvinklar mest missgynnade grupperna i landet.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se