I september i år gick Storbritannien, Australien och USA ut offentligt med att länderna bildat en ny säkerhetspakt vid namn Aukus. Avtalets vision är att upprätta fred och stabilitet i indo-och stillahavsområdet. Samtidigt har flertalet länder tydligt uttryckt sitt ogillande och det kan ifrågasättas huruvida Aukus verkligen stabiliserar det globala säkerhetsläget – eller om pakten kommer att leda till det motsatta.
Aukus innebär att Australien, Storbritannien och USA ska utveckla ett samarbete för kärnkraftsdrivna ubåtar för den australiska flottan och samtidigt jobba tillsammans inom områden som cybersäkerhet och artificiell intelligens. Säkerhetspakten Aukus anses vara det mest betydande säkerhetsavtalet sedan andra världskriget för Australien.
– Detta är ett förevigt partnerskap för en ny tid mellan de äldsta och mest lojala av vänner, säger Australiens premiärminister Scott Morrison vid det offentliga tillkännagivandet av Aukus-avtalet den 16 September i år.
Storbritannien menar att alliansen kommer att bidra till ökad säkerhet för landet och skapa hundratals nya jobb, samtidigt som landet tydligt visar på viljan och strävan efter att skydda det nationella intresset.
– Aukus-länderna har ett gemensamt intresse i att upprätthålla gemensamma värderingar såsom demokrati, mänskliga rättigheter, frihet till navigering och frihet till global handel, säger Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i ett tal från september i år.
Vidare beskrivs säkerhetspakten komma lägligt efter USA:s tillbakadragande från Afghanistan.
– Avtalet kan ses som ett försök till att bevisa att Bidens administration är seriös, kompetent och duktig på utrikespolitik, skriver Mark Leonard i en artikel för tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR).
Kina kritiska mot avtalet
– Aukus är en konfronterande och provocerande strategi som skapats explicit för att minimera Kinas makt, skriver Greg Barns, talesperson för asylsökande samt straffrätt och mänskliga rättigheter vid Australian Lawyers Alliance, i en opinionsartikel för South China Morning Post.
Kinas utrikespolitiska talesperson, Zhao Lijian, har uttryckt att Kina inte tror på försäkran om att Aukus ämnar till att upprätta fred och stabilitet i indo-och stillahavsområdet.
– Aukus har allvarligt har underminerat den regionala freden och stabiliteten och visar tecken på en slags “kalla kriget-mentalitet”, hävdar Zhao Lijian under en presskonferens.
Kinesisk aggression i det Sydkinesiska havet har på senare tid oroat Australien. Vid en möjlig framtida kinesisk invasion av Taiwan, som ser sig som en självständig stat, har Boris Johnson förklarat att Storbritannien kommer försvara internationell lagstiftning i enighet med Aukus-avtalet.
Europeiskt missnöje och oro i stillahavsområdet
Det är inte bara Kina som anser att Aukus kan vara ett nationellt hot. Även Frankrike, som fram tills det att Aukus bildades hade ett ubåts-avtal med Australien, har kritiserat säkerhetspakten. Detta eftersom landet är besviket på avsaknaden av lojalitet från USA och Storbritanniens sida. Franska ambassadörer i USA och Australien kallades hem för samråd när avtalet blev känt. Det spekuleras om huruvida Frankrike kommer upprätta sanktioner mot medlemsländerna i Aukus – möjligtvis i samarbete med Nato.
Även EU har uttryckt sitt missnöje över Aukus-avtalet, vilket har lett till spekulationer om huruvida unionen nu kan lyckas komma överens om att utveckla en större strategisk autonomi, skriver Alex Therrien i en artikel för BBC. Det kommande franska presidentsskapet i EU, som börjar i januari 2022, kan förväntas arbeta aktivt med att stärka och prioritera det europeiska försvaret.
Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian menar att Storbritannien återigen agerat efter “återkommande opportunism” och det verkar som Storbritannien genom Aukus skadat sin redan instabila relation till Frankrike. Detta kan resultera i ökad distans och misstro mellan grannländerna, skriver Georgina Wright i en artikel för tankesmedjan Institut Montaigne.
Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet förklarar i en intervju i Folk och Försvar om svensk säkerhetspolitik att Aukus kan beskrivas vara ett symptom för en säkerhetspolitisk förskjutning som säkerligen bara börjat.
– Ju mer Natos roll blir ifrågasatt desto tydligare blir det. Vem ska svara för Europas säkerhet? Om inte Nato kommer att kunna garantera detta, om inte USA med säkerhet kommer kunna komma till europeiska partners hjälp, säger Agrell.
Agrell fortsätter förklara att det är viktigt att europeiska länder, däribland Sverige, kommer samman och koordinerar sina resurser parallellt med att den transatlantiska länken blivit allt svagare. Frankrike och Tyskland beskrivs som kontinentala europeiska stormakter som har politiska, ekonomiska och militära resurser. För Europas del är det kring dessa länder en alternativ ordning bör byggas.
Vidare har flertalet politiska ledare i Stillahavsområdet uttryckt oro för att de kommer bli indragna i en strategisk kamp eller tvingade till att välja mellan att alliera sig med antingen Kina eller medlemsländerna i Aukus. Tidigare har Indien sett Storbritannien som en väg till ökat samarbete med EU, men i samband med Brexit och nu upprättandet av Aukus har Indien börjat visa minskat intresse för landet.
En osäker framtid för det globala säkerhetsläget
När allt kommer omkring verkar säkerhetspaktens vilja att upprätta fred och stabilitet i indo-och stillahavsområdet inte vara mycket värt och avtalet kan snarare anses vara kontraproduktivt.
– Aukus-avtalet innehåller klumpig diplomatik, förhöjda känslor i den internationella säkerhetsdebatten och spionliknande sekretess, skriver Alex Therrien i en artikel för BBC.
Det globala säkerhetsläget kan stå inför en omskakande tid där vi kan komma att befinna oss i en situation som liknas vid kalla kriget. En bipolär, eller till och med multipolär, maktbalans i världen tycks växa fram där vi idag ser Aukus som en möjlig hegemon och Kina som en annan. Inget talar för att den ena är starkare än den andra och med ett EU som uttryckt ett ogillande mot säkerhetspakten skulle den långsiktiga vinnaren av avtalet möjligtvis kunna bli Kina – och inte Aukus-länderna.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se
