Debatt

Karibien behöver stöd efter alla orkaner

Flera kraftiga orkaner skapat stor förödelse i många länder i Karibien. Det som vi tidigare upplevt som extremt väder blir allt mer normalt. Nu måste Karibien få stöd för klimatanpassning och återuppbyggnad. Läget är akut, skriver Karibiska gemenskapens ordförande Irwin LaRocque och chefen för FN:s utvecklingsprogram, Achim Steiner.

Föreställ dig att behöva förflytta befolkningen av ett helt land, ett land som står inför enorma orkaner och att två månader senare fortfarande inte ha möjlighet att återvända. Föreställ dig nu att tillbringa nätter i ett härbärge för att i gryningen vandra omkring i vad du tidigare kallat för ditt samhälle, din stad och ditt land – men i stället mötas av en plats som reducerats till något som liknar världens undergång.

Det här är inte fiktion. Irma och Maria, två kategori fem-orkaner, svepte över Karibien i september. Som en våg av förödelse tog orkanerna liv, förstörde infrastruktur och orsakade stor ekonomisk skada, framförallt för de mindre länderna i området som är extra sårbara inför klimatförändringar.

Öarna Barbuda och Dominica totalförstördes. Läget i Anguilla och de Brittiska Jungfruöarna var kritiskt efter orkanernas framfart, men även Bahamas, Turks- och Caicosöarna drabbades hårt – likaså Haiti och Saint Kitts och Nevis. Alla är medlemmar, eller associerade medlemmar, i den karibiska gemenskapen CARICOM. Även delar av Sint Maarten, Kuba och Dominikanska Republiken påverkades, likaså Puerto Rico och Florida i USA.

Kostnader av flera miljarder dollar

De viktiga sektorerna turism och jordbruk är hårt drabbade, vilket resulterar i färre jobb – följt av att människor förlorar sina hem. Det pågår just nu djupgående studier som undersöker effekterna av orkanerna, men uppskattningar visar att kostnaderna för återhämtning är över 3 miljarder USA-dollar.

Inte ens Karibien, som ligger i den region som är mest benägen att utsättas för naturkatastrofer, har upplevt något liknande. Förekomsten av återkommande kategori fem-orkaner varnar om en farlig förändring i intensitet och frekvens av klimatrelaterade katastrofer – och utmanar det vi tidigare uppfattat som extremt eller normalt.

Antalet kraftiga orkaner förväntas öka med 40 procent om de globala temperaturerna stiger med 2 grader, och upp till 80 procent om temperaturen stiger med 4 grader, enligt rapporten ”Turn down the Heat” av Världsbanken. Rapporten visar också att de stigande havsnivåerna, som konsekvens av höjda globala temperaturer, kommer ha en förödande effekt för de små ö-nationerna, framförallt i Karibien.

Sedan orkanerna slog till har regeringen i Antigua och Barbuda, Dominica och den regionala institutionen för katastrofhantering, CDEMA. arbetat på plats tillsammans med FN. Arbetet leds av FN:s Utvecklingsprogram (UNDP) och FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (UNOCHA). Även Frankrike, Venezuela, Storbritannien och Röda korsets internationella kommitté är på plats. Kvinnor och män arbetar i nuläget dygnet runt för att återuppbygga dessa samhällen och göra dem tåligare och starkare. Om sju månader kommer nästa orkansäsong och befolkningen behöver motståndskraftiga samhällen för att klara av det som väntar.

De allvarligare och mer frekventa naturkatastroferna försvårar återuppbyggnaden och kommer vara omöjlig utan internationellt stöd, framförallt för de mest sårbara och skuldsatta små ö-nationerna.

FN-konferens för att söka stöd

Behoven är akuta. Därför arrangerar FN och CARICOM en konferens på FN:s högkvarter i New York den 21 november. Konferensen är ett tillfälle för världen att visa sitt stöd för de drabbade länderna i Karibien – och deras arbete med att återuppbygga sina samhällen. Stödet är viktigt eftersom Karibien drabbas hårt av klimatförändringarna, utan att egentligen ha bidragit till dem.

Nu, mer än någonsin, är det viktigt att det internationella samfundet tänker över de traditionella kriterierna för utvecklingsfinansiering som främst baseras på ländernas BNP per capita. Karibiens utsatta länder nekas tillgång till sådan finansiering eftersom de rankas som medelinkomstländer. Kriterierna måste ses över och det internationella samfundet måste ta hänsyn till de små ö-nationernas ekonomiska och miljömässiga sårbarhet.

Läget är akut, vi måste agera nu. För att de karibiska länderna ska klara av att uppfylla de Globala målen för hållbar utveckling till år 2030 måste de få tillgång till finansiering omgående – även för klimatanpassning. För att vi ska kunna nå målet om att avskaffa alla former av fattigdom överallt är det avgörande med investeringar i förebyggande arbete – för att öka samhällens, länders och regioners motståndskraft inom sociala, ekonomiska och miljömässiga områden.

Vi bjuder in alla att stödja de karibiska länderna genom globala åtgärder för klimatet underCARICOM-UN High Level Pledging Conference: Building a More Climate-Resilient Community” den 21 november. Vi måste alla agera nu, innan det är försent.

Irwin LaRocque
Achim Steiner

Den här debattartikeln publiceras idag i flera olika länder.

Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: