Översvämmad gata i Beledweyne i Somalia.

De kraftiga översvämningarna i Beledweyne i Somalia har påverkat upp till 500 000 människor. Foto: Tobin Jones/AMISOM

Krönika

CNN-effekten lämnar Beledweyne åt sitt öde

Runt om i världen pågår ett flertal inbördeskrig, revolutioner och naturkatastrofer. Många av dessa händelser har uppmärksammats i media. Vad händer med de katastrofer som inte uppmärksammas? Blir de människorna lämnade till sitt egna öde? Man brukar säga att medierapporteringen påverkas av CNN-effekten. 

Nicklas Håkansson som forskar om politisk kommunikation och journalistik vid Göteborgs universitet beskriver för Svt att CNN-effekten tvingar politiker att reagera på medierapportering. CNN-effekten är en forskningsteori som grundar sig i den amerikanska nyhetskanalens inflytande över politiska beslut. 

För andra året i rad har staden Beledweyne i Somalia drabbats av kraftiga översvämningar. Det har påverkat upp till 500 000 människor varav 200 000 är barn. Skolor har tvingats stänga, vägar har förstörts och tillgången till rent vatten och mat har minskat. FN rapporterar att allt fler människor kommer att drabbas av undernäring och sjukdomar ifall inga humanitära insatser genomförs.

Den mediala debatten och politiska agendan kretsar framförallt kring de turkiska truppernas inträde i norra Syrien och det irakiska inbördeskriget. Det leder till att andra katastrofer inte får lika stor uppmärksamhet i media. Nicklas Håkansson beskriver hur CNN-effekten var viktig under Kuwaitkriget och hur media, genom att visa emotionella bilder, kunde påverka politiska beslut. Detta ser vi även i dagens krig och katastrofer. När det publiceras många nyhetsartiklar om en viss katastrof blir politiker tvungna att ha en åsikt om händelsen. Många gånger kan det leda till en politisk förändring.

CNN-effekten kan ha positiva utfall men om forskningsteorin stämmer kan bristen på nyhetsrapportering även leda till färre humanitära insatserna vid vissa katastrofer. Översvämningen i Beledweyne, som har förbisetts av de stora mediekanalerna, är ett exempel på en sådan naturkatastrof. 

Alla krig, naturkatastrofer och revolutioner förtjänar att stå i rampljuset, men vissa katastrofer kommer alltid synas mer än andra. Det är därför viktigt att vi, civilbefolkningen, delar inlägg och sprider information om katastrofer i sociala medier så att även de kan höras i den samhälleliga debatten. Sociala medier är trots allt ett kraftfullt verktyg som kan bidra till förändring. Det synliggjordes senast i somras under protesterna i Sudan, då miljontals människor på Instagram ändrade sin profilbild till en blå prick för att visa solidaritet med demonstranterna.

Dela det här: