På morgonen den 8 december 2024 firade syrier slutet på Assadfamiljens tyranniska regim. Men det är långt ifrån alla som är hoppfulla om en fredlig framtid. FUF-korrespondenten Josephine Forthmann har kontaktat två personer i Syrien för att höra deras tankar kring regimskiftet.
– Jag vaknade precis och hela landet är befriat. Den nya ledningen säger att jag nu kan prata med vem som helst, om vad som helst, säger Sabry Abdoush.
Efter femtiofyra år av en diktatur som begick människorättsbrott mot sin egen befolkning och tretton år av inbördeskrig är Assadregimen borta. Nu genomgår Syrien en betydande omställning som förväntas påverka både landet och regionen.
På mindre än två veckor lyckades en grupp rebellstyrkor, ledda av Hay’at Tahrir al-Sham (HTS), störta den brutala Assadregimen.
HTS är en islamistisk militant grupp som bildades 2017. De har kopplingar till Al Qaida, men har försökt distansera sig från dem och terrorism för att attrahera bredare stöd.
De så kallade rebellerna består av oppositionsstyrkor som har stridit mot den syriska regeringen under inbördeskriget. Detta lösa nätverk inkluderar jihadistgrupper, oppositionsstyrkor och militära organisationer som alla motsatte sig Assads regim.
Trots att Turkiet förnekat inblandning i offensiven, menar experter att Assads fall ligger i Turkiets geopolitiska intressen. Vissa menar att Turkiet står som den slutliga “vinnaren” av det långdragna syriska inbördeskriget.
HTS maktövertagande hade exempelvis inte varit möjligt utan Ankaras godkännande, menar de. Av aktörer i regionen ska Ankara vara den som har bäst kommunikation med det nya syriska styret, och kan nyttja relationen för att påverka Syriens framtid.
– Även om jag är glad över att Assad är borta, så är jag orolig för framtiden. Den nya regeringen består av islamister som har studerat sharia. De håller på att dela ut böcker på restauranger och allmänna områden. Innehållet handlar om att kvinnor ska bära slöja. De vill inte att kvinnor ska ha rättigheter, säger Sabry.
Kurdernas självstyre under hot
Det är inte alla som tror på en ljus framtid för Syrien. Många kurder som bor i norra Syrien oroas över ökat turkiskt inflytande. Syriens befolkning är heterogen, där kurder med sina 10 procent av befolkningen utgör den största etniska minoriteten.
– Befrielsen från Assad innebär att vi nu är under turkisk ockupation istället för syrisk. Under bildandet av den nya syriska regeringen har de varit tysta om huruvida de ska ta hänsyn till kurderna och våra rättigheter, säger Diana, 22.
Hon är från Afrin som ligger i det kurdiska självstyret Rojava och tror inte att förändringarna i Syrien kommer att gynna den kurdiska befolkningen.
– Vi förstår att syrier firar befrielsen från Assadregimen, men vi är fortfarande skeptiska till hur HTS kommer att behandla vårt hårt vunna självstyre. Syriska fängelser har tömts, men många kurdiska fångar sitter fortfarande fängslade, menar Diana.
Rojava – En defacto autonom region på gränsen mot Turkiet
Rojava, officiellt känt som Administrationen för Nord- och Östsyrien (AANES), leds av en kurdisk administration. Det kurdiska självstyret i Syrien påbörjades 2012. Dess ideologi är baserat på demokratisk konfederalism som betonar direktdemokrati, lokal autonomi, jämställdhet och inkludering av etniska och religiösa grupper.
Medan vissa i Rojava tror att konfederalismen och dess idéer kan spridas till andra syriska regioner, oroar sig andra för att Turkiet och dess proxygrupper kommer att krossa det kurdiska självstyret för att uppnå Erdogans ambition att återskapa ett neo-ottomanskt imperium.
Enligt Diana är Turkiet ett hot mot kurdisk självständighet.
– De fortsätter att förtrycka oss genom att förbjuda vårt språk och tvångsförflytta kurder. Det som oroar oss kurder mest just nu är att kurdisk autonomi och identitet kommer att utraderas. Vi pressas att överge vårt kurdiska arv och identifiera oss som araber. Turkiets mål har länge varit att radera vår identitet och existens, säger Diana.
Turkiet ser de kurdiska semi-autonoma regionerna nära sin gräns som ett hot mot turkiska intressen och verkar göra allt för att försvaga det kurdiska styret. Turkiska bombningar mot Rojava har pågått sedan 2018, men attackerna mot kurdiska områden har intensifierats efter Assadregimens kollaps.
HTS har uttryckt en vision om att etablera ett islamistiskt styre i Syrien, och har inte officiellt meddelat huruvida man ämnar respektera kurdernas önskan om självstyre.
Turkiet har varit djupt involverade i konflikten i Syrien och har stöttat anti-Assadstyrkor. Landet har inte officiellt uttryckt stöd för HTS och har definierat gruppen som en terroristorganisation, men rapporteras ändå ha en indirekt relation med gruppen. HTS har förhandlat med Turkiet och opererar sida vid sida i norra Syrien. Ankararegeringens beslut att inte bekämpa HTS och att tillåta deras närvaro tros vara en del av Turkiets bredare mål att minska kurdiskt inflytande nära sina gränser.
– Kurdiska styrkor i Syrien måste avväpnas, och dess ledare måste lämna landet, annars kommer Turkiet att ingripa för att säkra sina intressen, säger Turkiets utrikesminister i ett uttalande.
Turkiet har potential att utnyttja maktvakuumet för att stärka turkiskt inflytande i de kommande post-Assad förhandlingarna som ska att forma riktningen för Syriens politiska framtid.
Hur framtidens Syrien kommer att se ut är ännu oklart. För Sabry och Diana finns framtidstro om ett demokratiskt, jämlikt och inkluderande Syrien, men också oro för hur den nya politiska ledningen kommer förhålla sig till minoriteters rättigheter och det kurdiska självstyret.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se