Läkare utan gränser meddelar i mitten av november att de lämnar Haitis huvudstad Port-au-Prince. Bakom beslutet ligger en rad händelser, allra senast att haitisk polis stoppat en av Läkare utan gränsers ambulanser och avrättat två män som fick vård i fordonet.
Den 11 november blev en av Läkare utan gränsers ambulanser stoppad av polis i Haitis huvudstad och två patienter avrättades. Personalen ska också ha attackerats, utsatts för hot och hållits emot sin vilja under ett flertal timmar.
Efter incidenten som ägde rum den 11 november har flera personer anställda för Läkare utan gränser (MSF, Médecins Sans Frontières) rapporterat om hot. Den 18 november ska en polis ha dödshotat personal som befann sig i en bil nära sjukhuset i stadsdelen Carrefour. Två dagar senare, den 20 november, valde organisationen att stänga ned sin verksamhet i huvudstaden.
– Som Läkare utan gränser accepterar vi att arbeta under osäkra förhållanden, men när till och med polisen utgör ett direkt hot har vi inget annat val än att tillfälligt stoppa omhändertagandet av patienter i Port-au-Prince tills förutsättningarna finns för att vi ska kunna återuppta arbetet, förklarar Christophe Garnier, ansvarig för Läkare utan gränsers arbete i Haiti, på organisationens hemsida.
Detta är inte första gången MSF pausar sin verksamhet i staden. I december 2023 stängde de Turgeau Emergency Center i Port-au-Prince efter att patienter blivit ihjälskjutna under en sjuktransport. Centret i Turgeau öppnade sedan upp igen under våren 2024 på grund av ett ökande behov av sjukhusplatser efter ökade våldsamheter i staden.
Utbrett våld och en svår politisk situation
Haiti har präglats av stora utmaningar under en lång tid. Den största och mest akuta krisen är just nu gängvåldet som påverkar speciellt Port-au-Prince, men även andra delar av landet.
Under senare tid uppskattar FN:s flyktingorgan att 40 000 personer har lämnat sina hem i Port-au-Prince som en följd av våldsutvecklingen i staden. Flera medier, däribland Reuters, rapporterar att FN också evakuerar personal från Port-au-Prince till följd av gängvåldets eskalering.
Att gängvåldet blivit så utbrett som det är idag kan kopplas ihop med den politiska anarki som pågått i Haiti sedan landets demokratiskt valda president Jovenel Moïse mördades av legosoldater 2021. Sedan i juni i år ska en FN-sanktionerad multinationell styrka, under ledning av Kenya, bistå med att återställa ordning i landet.
Inga nyval har kunnat hållas sedan mordet på Moïse och i väntan på demokratiskt valda ledare styrs landet av ett övergångsråd vars verksamhet präglats av politiska strider. I nuläget finns planer på att val ska hållas i februari 2026.
Haitis geografiska position tillsammans med klimatförändringarnas effekter gör landet sårbart för naturkatastrofer, så som jordbävningar, orkaner och jordskred. Som ett av världens fattigaste länder har Haiti också svårt att förebygga och hantera konsekvenserna av naturkatastroferna.
När eller om Läkare utan gränser öppnar upp sin verksamhet i Port-au-Prince återstår att se. Men behoven är stora. Haiti ligger för tredje året på rad på International Rescue Committees Emergency Watchlist.
– Utan omedelbart internationellt stöd kommer lidandet att förvärras exponentiellt, säger Grégoire Goodstein, chef för International Organization for Migration (IOM) i Haiti.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se