Kan coronakrisen vara en chans till klimatomställning?

Människor slutar flyga, fabriker stängs ner och trafiken är nästan obefintlig på många ställen. Flera debattörer ställer nu frågan om coronakrisen kan bli en vändpunkt för att minska klimatutsläppen. Andra menar att krisen snarare får klimatet att hamna i skymundan.

”Det gyllene tillfället för klimatomställning är nu”, skriver humanekologen Rikard Warlenius i Nyhetsmagasinet ETC. Han menar att de krisåtgärder som görs nu kan ändra inriktningen i samhället för lång tid framöver. Rikard Warlenius tycker därför att krispaket och statliga stöd ska ha klimatet i fokus, till exempel genom att satsa på förnybar energi och sociala investeringar i välfärden.

Miljödebattören Mattias Goldmann är inne på samma spår i en debattartikel i Dagens Nyheter. ”Sverige har chans att ta täten i alltifrån fossilfritt stål över förnybart flygbränsle till de digitala lösningar vi alla just nu ersätter fysiska möten med”, skriver Mattias Goldmann.

Dagens Nyheters ledarsida har svårt att se samma potential hos coronakrisen. Tidningen menar att det är stor skillnad på kortsiktiga krispaket och långsiktiga investeringar i klimatomställningen. De långsiktiga investeringarna ska inte tas ”på lika lös och panikartad grund”, skriver Dagens Nyheter som snarare är rädd för att klimatet glöms bort i coronakrisen.

”Faran för klimatet ligger snarare i att en ytterligare skuldtyngd värld bortom coronakrisen inte mäktar med detta långsiktiga uppdrag”, skriver Dagens Nyheters ledarredaktion.

Geografen Erik Huss frågar sig om vi verkligen vill återgå till ”det normala” efter coronakrisen. Det normala innebär nämligen att 9 miljoner människor runt om i världen dör av luftföroreningar varje år. En siffra som är långt över dödssiffran för covid-19. Dessutom ändras jordens naturliga system 170 gånger snabbare än vad det skulle göra utan människans påverkan. Något som också gör att pandemier sprids lättare. Erik Huss tycker därför att vi nu har ett gyllene tillfälle att fundera och bli lite klokare. ”Vi är så beroende av vad naturen ger oss att vi helt enkelt inte har råd att fortsätta ’som vanligt’”, skriver han i Svenska Dagbladet.

Men Mette Kahlin McVeigh på tankesmedjan Fores tycker inte att man ska ställa klimatförändringar och coronakrisen mot varandra. Hon menar att covid-19 först och främst är en mänsklig tragedi och kritiserar dem som nu går ut och hyllar de utsläppsminskningar som sker på många ställen i världen. ”Att beskriva klimatförändringar och luftföroreningar som ett större hot genom att jämföra antalet dödsfall de kan komma att orsaka är respektlöst och bör undvikas”, skriver Mette Kahlin McVeigh i Svenska Dagbladet.

Ett urval av den senaste veckans ledar- och debattartiklar om Sveriges roll i världen: