Debatt

Replik: Tredjeländer tjänar inte på TTIP

Christoffer Fjellners påstående att frihandelsavtalet TTIP skulle skapa tillväxt även i tredjeländer är för bra för att vara sant. Det är hög tid att sansa debatten om TTIP:s högst överdrivna fördelar och faktiskt ta de risker som avtalet kan föra med sig på allvar, skriver Carl Schlyter i en replik.

I en debattartikel på Biståndsdebatten.se (12/4) skriver Christofer Fjellner (M) att frihandelsavtalet TTIP skulle skapa ökad handel, välstånd och tillväxt inte bara i Sverige, utan även i övriga världen. Allt utan några som helst negativa effekter. Låter det för bra för att vara sant? Det är det också.

Det stämmer att TTIP inte handlar om tullar eller andra avgifter, utan om att bli kvitt handelshinder såsom importkvoter, subventioner och regler. Sådana handelshinder kan, som Fjellner påpekar, utgöras av helt okontroversiella skillnader i form av olika färger på kablar. Dock hade vi knappast haft den här debatten om TTIP verkligen handlat om färgen på jordningskablar. Enligt frihandelsavtalet skulle även lagstiftning som på olika sätt är till för att skydda oss räknas som handelshinder. Till dessa hör, enligt USA, lagstiftning som syftar till att skydda personliga data, miljön och oss själva från farliga kemikalier.

TTIP kan riskera människors säkerhet

Att tredjeländer skulle tjäna på TTIP är långtifrån självklart. EU har varit tydliga med att ömsesidigt erkännande kommer att vara den huvudsakliga metoden för att avlägsna handelshinder inom ramen för avtalet. Det innebär att i stället för att ”jämka” standarder – d.v.s. att avtalsparternas regelverk anpassas efter varandra – så erkänner parterna varandras metoder för att exempelvis säkerställa att en produkt är säker. För att tredjeländer skulle ha någon nytta av detta skulle det enligt en rapport från EU-parlamentets utredningsenhet krävas att den här principen gäller även export från tredjeländer. Hittills har dock EU-kommissionen enbart talat om att principen ska gälla avtalsparterna. I nuläget är det därför högst osannolikt att TTIP skulle generera vare sig fördelar för tredjeländer eller några globala standarder.

Många upplevda handelshinder finns också av en anledning. Något som exempelvis pekats ut av Svenskt Näringsliv som ett ”osmart krav” är att bilar som exporteras över Atlanten krocktestas på båda sidor av havet. När fordonsindustrin själva beställde en studie för att jämföra likvärdigheten på respektive testmetod visade det sig att bilar testade i EU har mycket högre passagerarsäkerhet. Ordföranden för Europeiska transportsäkerhetsrådet (ETSC) Antonio Avenoso menar att TTIP-förhandlarna skulle riskera liv genom att ömsesidigt erkänna varandras testmetoder. Det finns således all anledning att fundera en gång extra på vilka former av handelshinder som kan tas bort utan att riskera människors säkerhet.

Överdrivna fördelar med frihandelsområdet

Fjellner påstår även att TTIP skulle skapa tillväxt. Faktum är dock att denna tillväxt inte är särskilt stor ens i de mest upptrissade scenarier. För Sveriges del handlar det i den mest optimistiska uträkningen i en studie av Kommerskollegium om knappt 8 miljarder kronor som en årlig effekt. Dessutom visar den på en närmast jobblös tillväxt med ökade transporter av likvärdiga varor som följd. Hur eftersträvansvärt är det?

Såväl forskare och civilsamhälle som myndigheter varnar för vilka konsekvenser TTIP kan få för klimatet, för miljön, och för vår möjlighet att gå före med lagstiftning mot exempelvis farliga kemikalier i framtiden. Det är hög tid att sansa debatten om TTIP:s högst överdrivna fördelar och faktiskt ta de risker som avtalet kan föra med sig på allvar. Miljöpartiets mål med frihandelsavtalet är att endast de hinder som inte påverkar folkhälsa eller miljö-, djur- och arbetsrätt kan diskuteras som handelshinder.

Carl Schlyter

Dela det här:

Hjälp oss att förbättra Utvecklingsmagasinet

Svara på vår enkät så att vi kan fortsätta driva och utveckla vårt digitala magasin.

Starta enkät