Debatt

Oschysta jobb – en skam för världen!

För många människor är det livsfarligt att gå till jobbet. Enligt siffror från FN dör varje dag 6 300 människor på grund av olyckor och sjukdomar som har koppling till arbetet. Idag, på internationella arbetsmiljödagen, uppmärksammar vi de oschysta jobben. Att de får finnas är en skam för världen, skriver Kristina Henschen, chef för Union to Union.

Vi ser det överallt och situationen blir allt värre. Dåliga villkor på arbetsplatser runt om i världen ökar. Osäkra anställningar blir allt fler och informalitet präglar idag de flesta jobb i fattiga länder. Detta innebär att arbetstagare inte har anställningskontrakt och därmed inga eller få rättigheter. Deras arbetsmiljö är ofta farlig och skadlig. Trots att de arbetar heltid eller mer har de inte en lön som går att leva på.

De som protesterar och försöker organisera sig lever farligt. Enligt siffror från världsfacket ITUC dödas varje år omrking hundra fackligt aktiva, och många fler trakasseras och diskrimineras för sitt fackliga arbete.

Fattigdomen kan utrotas

Den ekonomiska ojämlikheten är uppenbar. Idag äger åtta män rikedomar som är lika mycket som tillgångarna hos hälften av världens fattiga människor, 3,6 miljarder människor, enligt organisationen Oxfams senaste siffror. Denna ojämlikhet bildar ett allt mer växande prekariat, en grupp av ”working poor”, och är en smärtsam och skamfylld verklighet. Detta utgör ett av världens största utvecklingshinder!

Men fattigdom är inte naturligt, för att citera frihetskämpen Nelson Mandela. Den är skapad av människan och kan utrotas genom mänskliga handlingar.

Varför går då detta arbete då så långsamt? Idag har vi till och med FN:s nya globala agenda, Agenda 2030, med ett särskilt mål kring vikten av schysta jobb, mål 8. Samtidigt fortsätter dödsolyckorna att ske, var 15:e sekund dör en människa av dåliga arbetsförhållanden. Ytterligare 317 miljoner skadas varje år. Hur många som diskrimineras finns inga siffror på.

Säkra toaletter – ingen struntfråga

Bristen på säkra och privata toaletter kan i dessa sammanhang låta som en struntfråga. Men även här har finns ett särskilt FN-mål, mål 6. Det faktum att flickor och kvinnor inte har tillgång till toaletter världen över handlar också om diskriminering – och om rätten till en god arbetsmiljö.

Ett projekt som svenska facket Seko stödjer, via Union to Union, riktar sig till exempel till kvinnor som arbetar som busskonduktörer i Indien. Trafiken är livsfarlig och vägarna i dåligt skick. Men det farligaste för kvinnorna är inte trafikolyckorna, det är männen. Avsaknaden av toaletter gör att varje kisspaus vid vägkanten blir en risk för övergrepp, att bli skadad eller till och med dödad. Genom att gå med i facket har kvinnor kunnat kräva en säkrare arbetsmiljö, och toaletter för kvinnor har börjat byggas längs vägarna.

Tabu kring mens på jobbet

Toalettfrågan är också nära relaterad till diskrimineringen kring menstruation, även det en fråga om god arbetsmiljö. Trots att 800 miljoner människor menstruerar varje dag är det förenat med skam, tabu och diskriminering. Både mensskydd, toaletter och kunskap saknas ofta, vilket leder till att miljontals människor missar delar av sin skolgång och möjligheter att delta fullt ut i samhället och i arbetslivet.

Inom till exempel textilsektorn i Kambodja är det därför en prioriterad fråga att förhandla om en bättre tillgång till toaletter som är säkra, hygieniska och könsseparerade. Men denna kamp går mot klockan, i en modell av globala leverantörsled som bygger på exploatering. I Kambodjas konfektionsindustri relaterar dessutom lönen till produktionstakten och det är svårt att ta sig tid till att gå på toaletten – ens för att byta mensskydd. Och eftersom lönerna är alltför låga räcker de inte till riktiga mensskydd, ofta använder kvinnorna spill och andra tyglappar från produktionen. Dessa är smutsiga och fulla av kemikalier, användningen leder ofta till svåra infektioner.

Att frågan är kopplad till bristen på schysta villkor är uppenbar. Av femtio multinationella företag som undersökts av Världsfacket är endast sex procent av arbetstagarna anställda av företagen. Resten tillhör vad som kan betecknas som en skuggarbetskraft, ofta utan goda villkor, rättigheter och levnadslöner.

Krävs fackligt inflytande

En dålig arbetsmiljö handlar ofta om brist på kunskap. Alltför ofta handlar det också om att de fackliga organisationerna på arbetsplatsen inte ges tillräckligt med inflytande. Samtidigt vet vi från den svenska erfarenheten att det är en vinst både för arbetstagare och arbetsgivare med kollektiva förhandlingar som leder till avtal, med ett system med bland annat fackliga skyddsombud och ett gott arbetsmiljöarbete.

Ett exempel på hur denna vinst kan slå igenom internationellt är det som skett i Zambia vid stålverket Good Times Steel, som fått stöd av det svenska facket IF Metall via Union to Union. Där har det inte skett en enda arbetsplatsolycka med dödlig utgång under de senaste två åren. Tidigare låg siffran på tre till fem dödsfall per år. Framgången ligger i att de anställda bildat en fackförening och förhandlat fram ett kollektivavtal. Det första facket gjorde när avtalet tecknats var att fokusera på arbetsmiljön, som att se till att det finns rent vatten för de anställda att dricka. Idag finns också all nödvändig skyddsutrustning. Utmaningen ligger i att få arbetstagarna att använda den i den 30-gradiga hettan, förstärkt av svetslågor och smältugnar. Därför håller facket utbildningar kring arbetsplatssäkerhet under arbetstid.

”Att veta att ingen av mina kamraters barn förlorat en pappa de senaste två åren, det är stort”, säger Humphrey Chisoko, som är fackklubbsordförande på fabriken.

Och ja, visst är det är fantastiskt. För oschysta villkor med en dålig arbetsmiljö är inte något naturligt. De är skapade av människan och kan utrotas genom mänskliga handlingar.

Kristina Henschen

Dela det här:

Hjälp oss att förbättra Utvecklingsmagasinet

Svara på vår enkät så att vi kan fortsätta driva och utveckla vårt digitala magasin.

Starta enkät