Skogsskövling i Brasilien och debattören Lina Arvidsson.

När vi handlar kött från Brasilien ökar det risken för skogsskövling. Därför borde kötthandeln stå utanför EU:s nya frihandelsavtal med Mercosur, skriver Lina Arvidsson. Foto: Vinícius Mendonça/Ibama (CC BY 2.0)

Debatt

Nya fredshot kräver ny handelspolitik

EU har, sedan sin begynnelse, levt på tanken att med handel så kan freden säkerställas. I en förändrad omvärld måste EU tackla nya hot mot den globala freden – nämligen klimatförändringarna. Detta kräver en ny handelspolitik. Frihandelsavtalet med de sydamerikanska länderna i Mercosur kan markera en vändning, skriver Lina Arvidsson.

Den 28 juni kom nyheten. EU och Mercosur – där Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay ingår – har, efter 20 års förhandlingar enats om ett frihandelsavtal. Avtalet är inte enbart unikt så till vida att EU blir Mercosurs första handelsavtalspartner. Det markerar också EU:s förändrade roll. EU, som är sprunget ur idén om att det med handel som medel är möjligt att säkerställa freden, måste nu som global handelsaktör ta ansvar för nya hot mot freden.

”Ska vi säkerställa freden måste vi ta hoten mot densamma på allvar”. Det sa den franska utrikesministern Robert Schuman när han år 1950 presenterade förslaget om en europeisk kol- och stålgemenskap. Devisen löd att länder som handlar med varandra inte krigar med varandra. Med detta som utgångspunkt kom EU att utvecklas till ett fredsprojekt med frihandeln som sitt främsta svärd.

75 år har gått och Schumanplanen lyckades.

Klimatförändringarna hotar freden

Men tiderna förändras. Idag stavas det främsta hotet mot freden klimatförändringarna.

Inom de kommande 10 åren förutspås klimatförändringarna utgöra ett hot mot den globala freden. I en studie bedöms nämligen klimatförändringarna påverka andra konfliktdrivande faktorer, såsom fattigdom och orättvisa. Tacklandet av klimathotet är därför inte enbart ett hot mot mänskligheten. Det utgör också en fundamental komponent i arbetet för hållbar fred och säkerhet.

Från att ha varit en regional handelsaktör är EU år 2019 en av världens största frihandelsavtalspartners. EU:s globala roll innebär därför inte enbart ett globalt ansvar – det fordrar krafttag mot klimathotet som hot mot den globala freden. Här kan frihandelsavtalet med Mercosur markera en vändning.

Köttet behöver uteslutas

Till att börja med lyfter handelsavtalet med Mercosur förvisso på flertalet områden EU:s klimathänsyn. Bland annat framgår hur köttimporten måste föregås av minskad antibiotikaanvändning. Frågan borde dock inte vara hur kötthandeln regleras, utan snarare varför den över huvud taget ska ingå i EU:s frihandelsavtal.

Köttproduktionen representerar 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. I Mercosur-landet Brasilien har den därtill ansetts bidra till avskogningen av Amazonas. ”För varje nytt kilo vi äter så ökar risken för avskogning” konstaterade ett antal forskare från Chalmers och Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK).

För att på riktigt minska utsläppen måste EU därför inte enbart fundera över hur man reglerar handeln med befintliga med produkter, utan också vilka produkter man inkluderar i sina handelsavtal. Handelsavtalet med Mercosur visar därmed på en unik möjlighet till en ny form av handelspolitik som både främjar tillväxt, och dämpar skadeverkningarna på klimatet.

Hållbara transporter måste prioriteras

Vi vet också att globala transporter är en av de främsta orsakerna till klimatförändringarna. Redan år 2004 konstaterades att transportsektorn representerade en femtedel av de globala utsläppen. Mercosur och EU har förvisso kommit överens om att man genom principöverenskommelsen bland annat åtar sig att följa Parisavtalet, CITES-konventionen om handel med hotade arter och växter samt Konventionen om biologisk mångfald.

Överenskommelsen med Mercosur innehåller dock inga garantier för hur hållbara transporter av vare sig vin, choklad eller bilar ska möjliggöras. Inte heller tillräckligt kännbara sanktioner om parterna bryter mot sina åtaganden.

År 2012 presenterade Kommerskollegium förslag på hur handelspolitiken kan bidra till att minska klimatpåverkan från transporter, bland annat genom att främja teknologiöverföring och stödja en utfasning av klimatskadliga subventioner. EU kan inte enbart tänka om kring vad man handlar med, utan också hur man tar ansvar för handelns konsekvenser. Genom att exportera innovation och hållbara transportlösningar kan det skapas fler jobb, handeln kan öka och klimatpåverkan kan dämpas.

Omvärldens blickar riktas mot EU

Omvärldens ögon riktas mot EU när man förmår kombinera tillväxt och unika klimatåtgärder. Istället för att känna sig nöjd, visar detta snarare på EU:s unika möjlighet att både visa vägen i klimatarbetet och sätta ribban för den klimatpolitik som är nödvändig för att uppnå klimatmålen.

Bland EU:s befolkning ser vi ett utbrett stöd för ett mer kraftfullt klimatarbete. Hur EU agerar som handelsaktör i förhållande till 500 miljoner invånare är därför inte enbart en klimatfråga – utan ytterst en fråga för EU:s legitimitet.

De röster som höjts till försvar för det befintliga förslaget till handelsavtal har haft ett huvudargument. Genom att knyta länder som Brasilien till sig, förhindras president Bolsonaro från att göra allvar av hoten att följa i USA:s spår och lämna Parisavtalet.

Detta argument håller dock inte. När vi går i en riktning där smältande glaciärer och temperaturökningar blir en fråga bortom mänsklig kontroll kan vi inte låta klimatförnekande världsledare sänka tempot i klimatarbetet. Vi måste se krafttag mot de stater som sätter käppar i hjulet för den nödvändiga omställningen – inte dansa efter klimatförnekarnas pipa.

EU:s unika möjlighet

Som en av världens största frihandelsaktörer har EU nu en unik möjlighet att visa att samarbete är bättre än isolationism, att dialog är bättre än monolog och att globala fredshot inte kommer avvärjas genom annat än kraftfulla klimatåtgärder. Att bekämpa klimatförändringarna kräver internationellt samarbete. Det är det yttersta beviset på att varken Trumps eller Bolsonaros agendor håller – vare sig för klimatet eller freden.

År 1950 fungerade handelssamarbete för att ena världskrigens stridande parter. År 2019 behöver frihandeln användas annorlunda för att säkra den globala freden.

Ska vi säkerställa freden måste vi ta hoten mot densamma på allvar. Därför måste EU steppa upp klimatarbetet ytterligare. Det är ytterst framtida generationers levnadsvillkor som står på spel.

Dela det här:

Hjälp oss att förbättra Utvecklingsmagasinet

Svara på vår enkät så att vi kan fortsätta driva och utveckla vårt digitala magasin.

Starta enkät