Debatten om globala frågor har som vanligt dominerats av Ukrainakriget. Men mellan dessa debattinlägg har Bricsländernas möte och Sveriges ansvar för att hjälpa skadade och skydda journalister i Gaza diskuterats, liksom omröstningarna i Östeuropa.
Liksom tidigare veckor har kriget i Ukraina dominerat diskussionen om globala frågor på svenska ledar- och debattsidor, men den här veckan väljer vi att lyfta fram några andra nedslag i debatten.
Bricsländernas sextonde toppmöte i Kazan var det första att inkludera Egypten, Etiopien, Iran och Förende Arabemiraterna som formella medlemsstater och mötet har sporrat diskussioner i svensk media.
I en opinionsartikel för Sydsvenskan menar Heidi Avellan att Putins Ryssland har vikit sig bort från sina europeiska rötter efter invasionen av Ukraina. I vad Putin kallar “det globala öst” söker landet nya allierade. Där samarbeten med Kina och Nordkorea blir centrala. Detta medan vanliga ryssar drömmer om Paris och London menar hon.
– Det är ingen knatteliga, utan ett samarbete med flera av världens största och snabbast växande ekonomier, som var för sig och tillsammans har stor makt och påverkan i världen, beskriver Sydsvenskans ledarredaktion.
De menar att toppmötet vittnar om medlemmarnas vision för en ny världsordning med ökad polarisering mellan blocken och där ekonomiska relationer byggs på nationalism och protektionism snarare än förtroende.
Att FN:s generalsekreterare António Guterres närvarade vid Bricsmötet har varit föremål för diskussion. Medan Sydsvenskans ledarredaktion antar en mer nyanserad hållning är andra mer kritiska.
I en ledare i Svenska Dagbladet menar Erik Thyselius att Guterres deltagande ger legitimitet till Putin och hans regim och underminerar FN:s trovärdighet i en tid när organisationens roll redan ifrågasätts.
– Så länge Guterres är generalsekreterare kommer FN:s resa ned i förtroendekällaren att fortsätta. Världssamfundet förtjänar bättre, avslutar Thyselius.
Avgörande val i Östeuropa
Med en knapp marginal röstade folket i Moldavien ja till ett framtida EU-medlemskap. Det hårfina resultat som påvisar Moldaviens utsatthet för Rysslands påverkansförsök menar valobservatören Olof Ehrenkrona i en ledare till Svenska Dagbladet. I hans mening är president Maia Sandus viktigaste uppgift nu att ena landet till en väg mot Europa.
Samtidigt pågick vad som beskrivits som ett avgörande val i Georgien. Mattias Svenssson skriver i en ledare i samma tidning att georgiska väljare stod inför valet mellan ett Rysslandsvänligt parti och demokratiska alternativ som vill närma sig EU.
Svensson berömmer georgierna för sin mobilisering mot regeringspartiet Georgisk dröm som har kallat oppositionspartier krigshetsare och hotat med “ryskt militärt våld” om folket inte ger dem sina röster.
Men han frågar sig också varför det georgiska folkets kamp inte engagerar fler i Sverige och betonar vikten av att stödja demokratirörelsen i landet.
– Utöver att det ligger i vårt direkta geopolitiska intresse att Georgien inte blir en rysk lydstat, borde aktivisternas öde engagera varje europé, demokrat och frihetsvän, avslutar han.
Utvecklingen i Mellanöstern
– Vi kräver att regeringen omprövar beslutet och låter oss ta hand om patienter från Gaza, skriver tre företrädare för Vårdförbundet i en debattartikel i Expressen.
Företrädarena påminner regeringen om att Sverige har en skyldighet att ta emot patienter som medlemmar av FN och EU och ger exempel på andra europeiska länder, bland andra Norge, som har ställt upp.
Vidare hänvisar de till Karolinska universitetssjukhuset och vårdbolaget Aleris som har meddelat att de har kapaciteten att ta emot patienter från Gaza utan att så sker på bekostnad av annan vård.
Efter att ha läst Sakine Modon text i Fokus reflekterar Susanna Popova kring förändringarna i den svenska lagen om hets mot folkgrupp som numera kriminaliserar förnekelse av folkmord och brott mot mänskligheten.
I Svenska Dagbladet varnar Popova för att framtida rättsliga avgöranden kan leda till att även kritiker av Israel riskerar att åtalas.
– Men då infinner sig frågan: Har de tänkt på att det i en framtid där ett avgörande om brott mot folkrätten har meddelats av en erkänd internationell domstol, lika gärna kan vara de själva som fälls? Till exempel som 7 oktober-förnekare, skriver Popova.
I ett krig som har dödat flest journalister i modern tid måste regeringen göra mer för att säkra pressfriheten. Det menar elva svenska publicister i en uppmaning till regeringen i Expressen.
– Vi anser att den svenska regeringen måste tala klarspråk om hur krigshandlingarna slår mot journalistiken, kräva att journalister släpps in i Gaza och att de där ska fredas från våld från alla parter, skriver de.
Publicisterna avslutar med en fråga till utrikesminister Maria Malmer Stenergard och kulturminister Parisa Liljestrand.
– Vad gör Sverige i EU och FN för att värna det fria ordet – så att omvärlden får veta vad som sker i krigets Mellanöstern?
Val i Östeuropa
Ett val mellan Ryssland och Europa
Olof Ehrenkrona, Svenska Dagbladet
Viktiga val i Georgien och Moldavien
Rasmus Canbäck, reporter Blankspot,
Olof Ehrenkrona, Andreas Ericson, Svenska Dagbladet
Ännu ett ödesval för demokratin
Mattias Svensson, Svenska Dagbladet
Bricsmötet
Putins nya vänner och nya värld.
Heidi Avellan, Sydsvenskan
Bricsländerna är ingen knatteliga.
Ledarredaktionen, Sydsvenskan
Därför borde vi bry oss mindre om FN
Erik Thyselius, Svenska Dagbladet
Kriget i Mellanöstern
Vi är redo – låt oss ta emot skadade från Gaza
Sineva Ribeiro, förbundsordförande Vårdförbundet,
Janí Stjernström, vice ordförande Vårdförbundet,
Madelene Meramveliotaki, vice ordförande Vårdförbundet,
i Expressen
Hets som fastnar i halsen
Susanna Popova, Svenska Dagbladet
Libaneserna är trängda mellan Iran och Israel
Somar Al Naher, Dagens ETC
Vad gör regeringen för pressfriheten i kriget?
Representanter för Svenska pen, Journalisten, Flamman, Publicistklubben, NTM, Gratistidningarna, Reportrar utan gränser, Sveriges tidskrifter, Aftonbladet, Grävande journalister, Tidningsutgivarna,
i Aftonbladet