Väpnat våld är ett hot mot fred och hållbar utveckling

Fred i världen har minskat det senaste decenniet enligt Global Peace Index. Antalet konflikter har även ökat, demokratin är i gungning på flera håll och världen är på flera sätt polariserad. Att mäta fred i ett samhälle är komplicerat men handlar om faktorer så som trygghet, säkerhet, omfattningen av pågående interna och internationella konflikter samt graden av militarisering. Sedan pandemin COVID-19 tog fart har det rapporterats om ökning av våld i nära relationer.  Åtgärder som samhällen använt för att minska smittspridningen av viruset, exempelvis social isolering och restriktioner i rörelsefrihet, har särskilt ökat flickor och kvinnors utsatthet för våld i hemmet. Som också dokumenterats förvärrar närvaron av vapen situationen och hotar flickor och kvinnors rättigheter och säkerhet.

Okontrollerade vapen skördar liv

Alla människor har rätt att leva i fred och i trygghet. I världen och i Sverige. Trots detta förlorar 25 människor i världen varje timme sina liv på grund av väpnat våld. Förlorade framtidsdrömmar, drivkrafter och ambitioner som innebär en förlust för samhället – ekonomiskt, socialt och mänskligt.

Utöver det mänskliga lidandet är våldets påverkan på ekonomin allvarlig. År 2019 orsakade våld och konflikter kostnader för världen på totalt 14, 5 biljoner amerikanska dollar, vilket motsvarar drygt 10 procent av världens ekonomiska aktivitet, bruttonationalprodukten, eller cirka 1900 dollar per person. I en färsk mätning konstateras att en viss avmattning skett i väpnade konflikter det senaste året, vilket dock har ersatts av spänningar som uppstått i spåren av COVID-19. Pandemins påverkan, särskilt dess ekonomiska konsekvenser, spås på sikt öka risken för utbrott av våld och konflikt.

Agenda 2030  – vägen till förändring

I de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 har världen åtagit sig att skapa en framtid där ingen människa lämnas utanför. Mål 16 lyfter betydelsen av fredliga och inkluderande samhällen, och dess delmål fyra betonar vikten av att avsevärt minska de olagliga vapenflödena. Enligt Small Arms Survey finns i nuläget mer än en miljard små och lätta vapen i världen, varav cirka 85 procent ägs av civila. Små och lätta vapen är den vapenkategori som orsakar flest dödsoffer i världen, 223 300 människoliv år 2018 – och kan med rätta kallas för dagens verkliga massförstörelsevapen.

Endast tio år kvarstår till att Agenda 2030 ska vara genomförd. Det brådskar för världens alla konstruktiva aktörer och krafter att samla sig för att finna lösningar och resolut agera för en fredlig och hållbar global utveckling. För att det ska ske krävs politisk vilja och internationellt samarbete.

Politisk handlingskraft

Som konstaterades i regeringens utrikesdeklaration tidigare i år så är världen sammanlänkad. Det som händer utanför våra landsgränser påverkar också oss i Sverige, vilket i hög grad gäller det okontrollerade flödet av vapen och kampen mot den organiserade brottsligheten. Tider av kris visar också på både ansvar och möjlighet att agera handlingskraftigt. Politisk vilja är avgörande för att ta sig an de utmaningar världen står inför. Nu, och i kommande återbyggnadsarbete efter pandemin, har demokratiska aktörer, inklusive folkvalda parlamentariker, betydelsefulla roller.

Parlamentariker kan bana väg för det lagstiftnings- och reformarbete som krävs, exempelvis en budgetfördelning för en hållbar återuppbyggnad och utveckling samt i översyn av regeringens utförande av politik. I denna process är globalt stöd och samarbete angeläget. Det krävs rimliga förutsättningar och ett solitt stöd från det internationella utvecklingssamarbetet, särskilt från Sverige som har tydliga utrikes- och utvecklingspolitiska prioriteringar för demokrati, fred och säkerhet samt en unik trovärdighet inom diplomati och bistånd.

Demokratins tillbakagång i världen i kombination med pandemins allvarliga konsekvenser motiverar ett mer omfattande stöd från svenskt utvecklingssamarbete till parlamentariker som demokratiska aktörer för en fredlig och hållbar utveckling. Detta underbyggs av en aktuell skrivelse från Sida till regeringen som identifierar parlamentens centrala roll för ökad politisk kapacitet, demokratiskt beslutsfattande och deltagande. I skrivelsen konstateras obalansen inom svenskt bistånd, i form av nuvarande begränsat stöd till den lagstiftande, parlamentariska makten i jämförelse med den exekutiva regeringsmakten, samt vikten av att koppla an en helhetssyn till andra angelägna tematiska frågor, som exempelvis fred och säkerhet.

Det är vitalt att stödja parlamentariska aktörer som – inte sällan i motvind i sina länder – verkar för en hållbar och fredlig utveckling. Inom ramen för det svenska utvecklingssamarbetet är det av vikt att mer kraftfullt prioritera insatser för att begränsa den okontrollerade vapenspridningen. Dels för att främja en fredlig samhällsutveckling i sig, men också för att förebygga att utvecklingsländernas satsningar på återuppbyggnad av exempelvis hälsosystem och sanitet i pandemins efterdyningar inte dräneras ytterligare av de mänskliga och ekonomiska kostnader som okontrollerade vapen och väpnat våld vållar. Det är också angeläget för trygghet och säkerhet i Sverige.

Låt oss varje dag med gemensamma krafter, världen över, samarbeta för en mer fredlig och hållbar värld. Med tanke på situationen i omvärlden anser vi att svenskt utvecklingssamarbete, i samklang med politiska prioriteringar, mer kraftfullt bör prioritera det bistånd som riktas till förebyggande arbete mot väpnat våld och för kontroll av olagliga vapenflöden. Varje människa som förlorar sitt liv på grund av väpnat våld är en förlust för nära och kära – och för samhället.

Lotta Johnsson Fornarve (V), riksdagsledamot Försvarsutskottet

Hanna Gunnarsson (V), riksdagsledamot Försvarsutskottet

Charlotta Lotta Hedström (Mp), tidigare riksdagsledamot och medgrundare av Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor

Charlotta Lotta Ohlsson (M), riksdagsledamot

Näringsutskottet

Karin Olofsson, generalsekreterare Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor

Désirée Pethrus (KD), riksdagsledamot EU-nämnden

Yasmine Posio (V), riksdagsledamot Utrikesutskottet

Håkan Svenneling (V), riksdagsledamot Utrikesutskottet

Christer Winbäck (L), tidigare riksdagsledamot, medgrundare av Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor

Eva Zetterberg (V), tidigare riksdagsledamot, medgrundare av Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor

Bodil Valero (Mp), tidigare riksdagsledamot och Europaparlamentariker

 

 

Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se