Colombias regering slöt ett fredsavtal med gerillagruppen FARC 2016 men våldet och drogproduktionen har inte minskat. Foto: Presidencia El Salvador, Flickr.

Analys

Sverige förlänger utvecklingssamarbete med Colombia – inget fokus på drogproblemet

Colombia har omfattande problem med våld och organiserad brottslighet, till stor del kopplat till den internationella droghandeln. Omvärlden är direkt bidragande till dessa problem och i Sverige debatteras just nu om förbud är en effektiv drogpolitik. Sveriges regering har förlängt sitt utvecklingssamarbete med Colombia, men det allvarliga hot som den illegala drogmarknaden utgör nämns inte i strategin.

Samtidigt som stora demonstrationer pågår i Colombia i protest mot den ekonomiska politiken och korruptionen – där minst 27 personer mist livet och över 2 000 skadats den senaste månaden – kämpar landet fortfarande med sitt drogproblem. Som ett av få länder där kokaplantan växer fritt har Colombia länge varit världens största kokainproducent och omvärldens efterfrågan på kokain bidrar till kriminalitet, våld och korruption i landet. Fredsavtalet i Colombia 2016 var historiskt då det innehöll ett helt kapitel enbart om hur drogproblemet skulle lösas, då det ansågs vara lika avgörande som eldupphöret och sociala reformer för att få till fred.

Fredsavtalet blev snabbt kritiserat då strategin mot drogproblemet var att utrota kokaplantorna, en metod som tidigare har misslyckats. Enligt FN:s organ mot brott och narkotika, UNODC, har kokaodlingarna inte minskat sedan 2016 och landets kokainproduktion har enligt de senaste uppgifterna ett uppskattat värde på 1,9 miljarder dollar per år.

Colombias förre president Juan Manuel Santos har länge förespråkat legalisering av drogmarknaden som den enda möjligheten att stävja våldet och korruptionen som den illegala droghandeln medför. I fredsavtalet uttrycktes det tydligt att möjligheterna att lösa drogproblemet i Colombia har stora begränsningar då det är ett transnationellt problem.

Colombia är ett av några få länder i världen där kokabusken växer naturligt. Landets kokainproduktion har ett uppskattat värde på 1,9 miljarder dollar per år.
Foto: Mónica Orjuela, Agencia Prensa Rural, Flickr
Drogdebatten även aktuell i Sverige

Som främst ett konsumentland upplevs ofta de allvarliga hälsokonsekvenserna vara det huvudsakliga drogproblemet i Sverige. Huruvida förbud eller avkriminalisering (ej legalisering) är den effektivaste politiken för att få ned dödstalen bland konsumenter debatterades i SvD nyligen. Justitieminister Morgan Johansson (S) uttryckte i SVT den 9 maj ett klart nej till att utreda det svenska förbudet.

De problem som tynger produktionsländer som Colombia syns dock även i Sverige. En rapport från polisen publicerad den 10 maj visar, förutom att enorma mängder narkotika förs in i landet, att grovt kriminella har kopplingar till tjänstemän, advokater, poliser och politiker. Många våldsdåd har också kopplats till droghandel.

Det står klart att problemen med missbruk, våld och korruption är globala, men desto svårare är det att finna en lösning. Drogförbudet skapar en illegal marknad. Legalisering skulle innebära en risk för ökad konsumtion och fler hälsoskador, vilket en ny rapport från Narkotikapolitiskt center pekar på, samtidigt som den inte kan garantera att organiserad brottslighet försvagas.

Sverige förlänger samarbetet med Colombia

Sveriges regering antog den 6 maj en strategi för regionalt samarbete med Latinamerika och förlängde existerande utvecklingssamarbeten med några latinamerikanska länder, däribland Colombia. Samarbetet med Colombia sker inom områden som mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, jämställdhet, miljö och klimat. Det nämns också att stöd till genomförandet av fredsavtalet är centralt, främst inom Sveriges samarbetsområden.

Att öka närvaron i Colombia och Latinamerika är positivt. Förbättrade sociala villkor ökar invånarnas välstånd och minskar möjligheterna för kriminella grupper att rekrytera nya medlemmar. Men drogproblemet nämns inte i Sveriges strategi för Colombia, trots att det är ett centralt problem i landet och en viktig del av fredsavtalet. 

Det utbredda våldet, korruptionen och knarkkartellers stora ekonomiska makt kommer inte att försvinna så länge kokainhandeln fortsätter bringa in enorma inkomster. Detta problem står också i vägen för att lösa de andra delarna av fredsavtalet och de områden Sveriges samarbetsstrategi inriktar sig på. 

Droger och sociala problem i Colombia

- Colombia är världens största kokainproducent. Enbart i några få länder i Sydamerika samt i Indonesien växer kokaplantor fritt i de stora mängder som behövs för att producera drogen.
- Den vänsterorienterade gerillagruppen FARC växte fram ur missnöjet med den stora ojämlikheten i landet. Kokainhandeln kom med tiden att spela en stor roll för FARC:s ekonomi. Colombias regering slöt ett fredsavtal med FARC 2016, som avslutade ett över 50 år långt inbördeskrig.
- Till stor del på grund av inbördeskriget har landet präglats av våld, kidnappningar och internflyktingar. Colombia är fortfarande ett av de länder i världen med flest internflyktingar. De senaste åren har människor dock behövt fly på grund av organiserad brottslighet som inte kopplas till FARC-gerillan.
- Den illegala drogekonomin är största delen av den organiserade brottslighetens verksamhet. Den fortsätter vara ett stort problem i Colombia trots FARC:s tillbakagång.
- Intresset för att uppnå fredsavtalet har minskat delvis på grund av regeringsbytet 2018. Den nuvarande presidenten Ivan Duque gick till val med ett löfte om att riva upp delar av fredsavtalet.
- Colombia har än idag stora sociala skillnader och orättvisor. Det förekommer just nu stora protester mot nuvarande president Ivan Duques planerade skattereformer som skulle påverka arbetares inkomster, vilka redan har blivit hårt drabbade i pandemin.
- Sverige antog den 6 maj i år en ny strategi för utvecklingssamarbete med Colombia för 2021-2025, som fortsättning på den tidigare strategin för 2016-2020, samt en ny regional strategi för Latinamerika. Sedan tidigare är Sverige även en av de största givarna till FN:s MR-kontor i Colombia, som öppnades 1996.

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: