I nästa års budget ökar Sverige resurserna för fredsbyggande, men de årliga satsningarna är fortfarande mindre än kostnaden för krigsövningen Aurora. Trots att regeringens nya strategi för hållbar fred handlar om att förebygga och förhindra återfall i väpnad konflikt så grundas den nationella säkerhetspolitiken på andra idéer. Sverige har allt att vinna på att försöka bygga en aktiv fredskultur – det är modern säkerhetspolitik, skriver Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare för Kristna Fredsrörelsen.
Sveriges regering har antagit en ny strategi för att bidra till hållbar fred i världen, med fokus på förebyggande av väpnad konflikt och fredsbyggande. Regeringen har också meddelat att anslagen till fredsbyggande ska dubbleras, till 400 miljoner kronor. I tydlig kontrast till dessa framsteg står Sverige samtidigt värd för den största krigsövningen i landet på 20 år, där USA och andra NATO-medlemmar övar skarpt läge på svensk mark och i stadsmiljö. Den tre veckor långa övningen Aurora uppges ha kostat 600 miljoner kronor. Varför väljer regeringen att lägga 200 miljoner mer på en krigsövning än hela den (utökade) budgeten till förebyggande av väpnade konflikter och fredsbyggande?
Mönstret går tyvärr igen globalt. Global Peace Index, som rankar världens länder och områden utifrån hur fredliga de är, har beräknat att de ekonomiska kostnaderna av krig i världen år 2016 var en triljon dollar (det vill säga en miljard miljarder). De summor som läggs på fredsbyggande är betydligt blygsammare och beräknas årligen uppgå till ca 10 biljoner dollar, med andra ord mindre än en procent av vad krigen kostar. Detta trots att avkastningen på investeringar i fredsbyggande enligt Global Peace Indexs rapport kan uppgå till 16 gånger den initiala kostnaden för insatserna.
Vi vinner på att vara konsekventa
Sverige har allt att vinna på att öka resurserna för fredsbyggande insatser i andra länder, och att de idéer som strategin för hållbar fred bygger på prioriteras och ges rejäla resurser även i vår nationella säkerhetspolitik. De Globala målen för hållbar utveckling gäller alla länder, också Sverige. De gör det möjligt att möta globala utmaningar i en gemensam process, bland annat när det gäller att skapa fredliga och inkluderande samhällen (mål 16). I Sverige är det civilminister Ardalan Shekarabi som ansvarar för det nationella genomförandet av Agenda 2030, och efter två år väntar vi fortfarande på en handlingsplan. Vi vill se att resurser avsätts specifikt för mål 16, och att svenska civilsamhällesorganisationer med relevant erfarenhet och expertis blir en del i genomförandet av dessa satsningar.
I en antologi om ickevåldets kraft i terrorns tid som Kristna Fredsrörelsen har varit med och tagit fram skriver Joel Halldorf i inledningen att ”varken fred eller krig kommer ur intet, utan växer alltid ur en jordmån. Därför räcker det inte med att vinna kriget för att bygga en hållbar fred utan man måste förändra kulturen och skapa en jordmån ur vilken fred kan växa”. Fred byggs av människor, och som människor påverkas vi av omvärlden – allt från de politiska agendorna till våra förutsättningar att påverka vår egen livssituation. Men det spelar också roll hur vi pratar om fred och säkerhet, hur vi lär oss att hantera konflikter och hur vår omgivning reagerar på förändringar. Fredskultur bär frukt när det blir något som vi använder varje dag, när vi löser motsättningar och åtgärdar problem med hjälp av ickevåldsmetoder och en gemensam målbild. Vi behöver diskutera resursfördelning ur detta perspektiv och stärka förmågan att hantera konflikter utan våld. Det är modern säkerhetspolitik.
Öva för fred istället för krig
När jag lyssnar på överste befälhavare Micael Bydén i Ekots lördagsintervju slår det mig att vad deltagarna i krigsövningen Aurora egentligen övar på är det goda samarbetet med aktörer från andra länder. De övar sig på att i en krissituation få det logistiska och praktiska att fungera, såsom att ha tillräckligt breda vägar och rätt bränsle till fordonen, och de utbyter kunskaper som gör arbetet och kommunikationen länder emellan mer effektiv. De som deltog fick värdefulla erfarenheter, men som samarbetsövning måste Aurora ses som orimligt kostsam.
Sverige bör öva på hur vi tillsammans kan förebygga våldsam konflikt och bygga en aktiv fredskultur. Konflikter i sig är inte farliga, men utan verktyg och resurser för att hantera och transformera konflikterna är de fulla av risker. Konstruktiva konflikter är utvecklande för samhället och för våra relationer – låt oss stärka fredskulturen på alla nivåer och skippa de våldsamma reaktioner som bara stärker rädslans makt.
Lotta Sjöström Becker
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se