Barn ska vara delaktiga i arbetet med att bygga samhällen som kan stå pall för naturkatastrofer. Det kom världens länder överens om i Sendai 2015. Om vi vill att detta ska bli verklighet måste vi öka biståndet till civilsamhället och arbeta med katastrofriskreducering i världens skolor, skriver Plan International Sverige.
I veckan möts världens stater i Cancún i Mexiko för att rapportera hur de implementerar det globala ramverket för katastrofriskreducering, Sendai Framework for Disaster Risk Reduction 2015-2030. Sverige deltar som en av de stater som investerat mest i katastrofriskreducering och civilskydd.
I det nya policyramverket för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd har regeringen tydligt understrukit vikten av att arbeta med katastrofriskreducering. Det är bra, men nu behövs det tydlighet i strategier för att aktörer ska kunna gå från ord till handling. I Latinamerika och Asien har flera regeringar åtagit sig att föra in katastrofriskreducering i sina läroplaner i skolan. Nu behöver det ske i fler länder.
Arbetar för att skapa säkra skolor
Plan International har under det senaste decenniet bedrivit ett globalt påverkansarbete för att öka staters åtaganden för att skapa säkra skolor i områden med hög risk för katastrofer. Vi har gjort omfattande insatser för att stödja och skydda hundratusentals barn och deras familjer som drabbats av naturkatastrofer i bland annat Filippinerna, Haiti, Pakistan, östra Afrika och Nepal. Syftet med våra humanitära insatser är att säkra barnens rätt till skydd, utbildning och återgång till en trygg tillvaro.
Barns deltagande står i centrum och därför sker en stor del av vårt katastrofriskreducerande arbete i skolor där vi nått över en miljon barn i 4000 skolor världen över. Arbetet innefattar att säkra skolbyggnader, att barn lär sig om risker och hur man minskar dessa samt hur de ska agera när en katastrof sker.
Återkommande katastrofer urholkar människors möjlighet till återhämtning. Därför är investeringar i katastrofriskreducering, speciellt i skolor, vitala för att rädda liv och resurser. Forskning från de senaste tyfonkatastroferna i Filippinerna visar att i områden där barn hade utbildats i katastrofriskreducering så dog färre personer. Barnen var inte bara beredda på hur de ska agera utan förde också kunskapen vidare till sina familjer.
Det förebyggande arbetet är avgörande men det glöms ofta bort. Mer än 100 miljoner människor, varav hälften är barn, drabbas varje år av olika typer av naturkatastrofer. Människor som redan lever på marginalen drabbas hårdast och många familjers ekonomi raseras när katastrofen slår till. Barnen förlorar därmed ofta sin möjlighet till skolgång, sjukvård och en trygg hemmiljö.
Kommer bli fler storskaliga naturkatastrofer
Enligt NASA kommer storskaliga naturkatastrofer att öka i både antal och styrka i takt med de eskalerande klimatförändringarna och 2016 slog alla värmerekord. Östra Afrika har drabbats av den värsta torkan på 70 år.
I och med fler allvarliga väpnade konflikter och oroligheter i världen har länders investeringar i katastrofriskhantering minskat. Detta trots att vi vet att roten till många konflikter och de ökade flyktingströmmarna orsakats av just återkommande naturkatastrofer samt en minskad tillgång till naturresurser på grund av klimatförändringarna.
Vi vet att långsiktiga insatser lönar sig och uppmanar därför Sveriges regering att:
1. Investera i katastrofriskreducering i skolan. Skolan har en central roll i att sprida kunskap om klimatförändringar och naturkatastrofer, inte bara till barn utan hela samhällen. Sida bör därför ta fram tydliga riktlinjer för hur katastrofriskreducerande insatser och resiliens ska finansieras genom utbildningssystemen.
2. Arbeta med civilsamhället som partner i större utsträckning. Trots Sveriges positiva inställning till katastrofriskreducering och stora finansiella bidrag till FN:s organ för riskreducering och katastrofberedskap (UNISDR) märker vi att civilsamhället som partner i arbetet underprioriteras. Det räcker inte att stanna vid policys och att finansiera FN-organ som arbetar med normativ förändring, det behövs konkret förändring på marken. Vi uppmanar regeringen att prioritera fältarbetet som civilsamhälleorganisationer gör för att reducera risker och bygga motståndskraftiga samhälle.
3. Verka för barns rätt till deltagande. Sverige bör främja barns rätt till deltagande i implementering och uppföljning av Sendai Framework for Disaster Risk Reduction 2015-2030 och de globala målen i Agenda 2030.
Mariann Eriksson
Agnes Björn
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se