Sidas val av samarbetspartner och biståndsformer är otydliga och regeringens målbilder försvårande. Det menar Riksrevisionen efter att ha granskat Sida och regeringens arbete med svenskt bistånd.
I maj i år publicerade Riksrevisionen sin granskning av regeringen och Sveriges biståndsmyndighet Sida gällande svenskt bistånd och om de har skapat rätt förutsättningar för effektiva val av samarbetspartner och biståndsformer.
2020 förmedlade Sida omkring 26 miljarder kronor i internationellt bistånd, varav majoriteten av pengarna gick till biståndsinsatser som utförs av andra aktörer. Sidas val av samarbetspartner är således central för hur svenskt bistånd distribueras och används.
Riksrevisionens granskning visar dels att det finns brister i regeringens omfattande strategier som Sida arbetar efter. Exempelvis kan ett mål bestå av flera olika mål och olika stödområden består ofta av olika teman. Riksrevisionen menar att regeringen i dagsläget försvårar Sidas arbete och bör avgränsa deras stödområden, minska antalet mål i strategierna samt formulera målen på övergripande nivå.
Vidare visar granskningen att det är otydligt vilka övergripande motiv och prioriteringar som ligger bakom en stor del av Sidas val av biståndsformer och samarbetspartner. Riksrevisionen menar att Sida bör tydliggöra och dokumentera sina val för att kunna säkerställa effektiva och välgrundade val i framtiden.
– Det går inte att i efterhand se varför Sida valt just dessa insatser, samarbetspartner och biståndsformer. Många av Sidas val har därför inte varit tillräckligt väl underbyggda, säger projektledaren Vanessa Liu i ett pressmeddelande.