För varje kvinnas säkerhet, rättigheter och välbefinnande, i Sverige och världen, är det viktigt att förebygga tillgången till olagliga små och lätta vapen. Det skriver Karin Olofsson, generalsekreterare på Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor, och Malin Nilsson, generalsekreterare på Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, i en debattartikel.

Debatt

Okontrollerad spridning av vapen är ett hot mot kvinnors rättigheter och säkerhet

I dag, på internationella dagen mot våld mot kvinnor, uppmärksammar vi vikten av jämställdhet för att uppnå hållbar fred. Över en miljard små och lätta vapen cirkulerar världen över. Förekomsten av skjutvapen ökar tydligt nivåer av våld mot kvinnor – både i och utanför väpnade konflikter. Vi kräver fler åtgärder för att förhindra den okontrollerade spridningen av vapen för att öka kvinnors säkerhet och möjliggöra kvinnors deltagande i samhället. Det skriver Malin Nilsson, generalsekreterare på Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, och Karin Olofsson, generalsekreterare på Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor.

Varje dag mördas 257 kvinnor världen över, i genomsnitt. Av dessa dödas nästan 50 kvinnor av skjutvapen, vilket innebär att en kvinna dör varje halvtimme till följd av väpnat våld. År 2018 mördades 93 700 kvinnor i världen, över 17 000 av dem genom våld orsakat av små och lätta vapen. Under pandemin har situationen förvärrats då antalet rapporterade fall av våld mot kvinnor i hemmet ökat med upp till 30 procent, där förekomsten av skjutvapen ytterligare sätter kvinnors säkerhet och rättigheter på spel.

Det utbredda våldet mot kvinnor i världen, i kombination med väpnade konflikter, understryker behovet av att prioritera förebyggande arbete mot den okontrollerade spridningen av små och lätta vapen för att främja mänsklig säkerhet och hållbar fred. Över en miljard av dessa vapen cirkulerar globalt varav majoriteten, 85 procent, finns i civila händer och dödar 223 300 människor varje år. En stor del av dessa vapen är olagliga.

Flera studier bekräftar att förekomsten av vapen, både i och utanför konfliktmiljöer, har en tydlig koppling till ökade nivåer av könsbaserat våld, inklusive sexuellt våld, mot kvinnor, där våldet både blir brutalare och mer dödligt. Enligt en studie femdubblas risken för att en kvinna som utsätts för våld i hemmet mördas om det finns ett skjutvapen i hemmet. Även män drabbas i hög utsträckning av vapenvåldet och utgör en stor del av dödsoffren, men framför allt är nästan alla förövare män.

Det omfattande våldet mot kvinnor världen över utgör ett hinder för jämställdhet, mänsklig säkerhet och hållbar fred. Världens länder har åtagit sig att arbeta för jämställdhet och ett totalt avskaffande av våld mot kvinnor, bland annat genom Agenda 2030 och FN:s Kvinnokonvention. Att förhindra den okontrollerade spridningen av små och lätta vapen är en förutsättning för att kunna förebygga våld mot kvinnor.

Regeringar har ansvaret för att internationella överenskommelser som Agenda 2030 genomförs nationellt. Parlamentariker har som folkvalda representanter en roll i att förebygga och förhindra vapenspridning och våld mot kvinnor, genom sin granskning av regeringen och sina lagstiftande och opinionsbildande funktioner. Därför är det särskilt oroväckande att antalet rapporterade hot, kränkningar och våld mot parlamentariker ökar, där kvinnliga parlamentariker är särskilt utsatta. Utöver våld, är risken för att kvinnliga politiker utsätts för hot på internet 27 gånger högre än för manliga kollegor. Hot och våld mot kvinnliga parlamentariker riskerar att tysta politiska röster och utgör en barriär för kvinnors politiska deltagande, vilket i sin tur underminerar jämställdhet och demokrati.

Kvinnor är inte enbart offer för väpnat våld, utan utgör även viktiga aktörer i arbetet för hållbar fred och mänsklig säkerhet. Som framgår av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet blir konfliktförebyggande och fredsfrämjande processer mer hållbara om kvinnor är aktiva deltagare. Dessutom indikerar en rapport från FN att ökad jämställdhet i samhället åtföljs av minskade nivåer av våld i nära relationer – medan samhällen med bristande jämställdhet tenderar att kännetecknas av högre nivåer av våld mot kvinnor, inklusive dödligt våld.

Det krävs omedelbara åtgärder för att förhindra spridningen av olagliga vapen och minska väpnat våld. Internationella instrument finns redan på plats, såsom Agenda 2030, FN:s vapenhandelsfördrag, FN:s säkerhetsrådsresolution 1325, FN:s kvinnokonvention och FN:s handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och utrota alla former av olaglig handel med små och lätta vapen.

För att dessa ska ha önskad effekt för fred, hållbar utveckling och mänsklig säkerhet, krävs att alla länder ansluter sig till avtalen och säkerställer deras genomförande. Här har parlamentariker en viktig roll i att arbeta för ratificering och tillsammans med civilsamhället bevaka och driva på för att avtalen genomförs effektivt.

Därför är det viktigt att investera i parlamentariska institutioner och organisationer för att stärka parlamentarikers kapacitet att arbeta med kopplingarna mellan okontrollerad vapenspridning i samhället, jämställdhet och våld mot kvinnor. Lika viktigt är samarbeten mellan parlamentariker och det civila samhället, som kan erbjuda specifik expertis om kvinnor, fred och säkerhet och oberoende analyser för förbättrade åtgärder för att förhindra väpnat våld och okontrollerad vapenspridning.

För varje kvinnas säkerhet, rättigheter och välbefinnande, i Sverige och världen, är det viktigt att förebygga tillgången till olagliga små och lätta vapen. Tillsammans kan vi bidra till förändring och till mer jämställda, fredliga och hållbart utvecklade samhällen.

 

Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du svara på debattartikeln eller är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: